I Fucked Cancers Ass!

Åh vilken lättnad. Visst förstod jag att det skulle gå bra men det är ändå en stor mental befrielse.

Firar med lite lunch, innan den långa bussresan hem.

Sköt om er,
Kramar till er allihopa. :-)

Trip till Umeå

Sitter på bussen ner till Umeå. Har provtagningar och läkarbesök på dagens schema. Lång väg för detta men eftersom jag är med i en studie ska det vara så.

Har laddat med lite fika och frukt, på bussen. Köpt en kaffe och ser film. Känner mig trött, ska försöka sova lite. Taxin hämtade mig 05.10 lite väl tidigt för en sjusovare.:-)

Nå väl, håll tummarna, på återseende
Lägger kanske upp några trevliga blider under dagen.
Kramar


Skickat från min iPhone

Mot varmare breddgrader

Snart lyfter planet mot värme, sol och semester. Det kommer att bli underbart.

Värmen får jag i och för sig tillräckligt av här hemma men dock inte av sol, utan av dessa j-a värmevallningar. :-) Tror jag har vaknat 4 gånger i natt av dem. Misstänker att de har ökat lite efter att jag har ökat i arbetstid, ingen aning men varmt blir det :-) Papper, tidningar, mappar, kartongark, anteckningsblock, allt som går bra att vifta och fläkta med används flitigt.
Jag har kollat hur många gånger som helst så att jag inte har glömt att packa mina antihormontabletter. Vad händer om man skulle glömma att ta dem under en vecka?

Packa och packa, för mig är det så svårt att begränsa. Eftersom vi ska på en kombinerad sol och träningsresa blir det en hel del olika kläder. Dessutom är det inte så värst varmt på kvällen, vilket kanske kräver en kofta eller två. Nåväl, jag är klar nu, det får räcka (blir säkert över) Det ska (enligt andra som varit där) finnas en del shopping, men då är frågan om det finns i Min storlek. Det blir väl XXXXL. :-) Hoppas de säljer solfjädrar, eller finns det bara i Spaninen?

Det här blir första utlandsresan efter operation och behandlingar. Har inte besökt så många stränder de senaste åren. Undrar hur det kommer att kännas? Lite pirrigt är det att visa upp sig i bikini och baddräkt. Samtidigt som jag säger till mig själv, men vad gör det, ingen kommer ändå att bry sig.
Vi ska njuta, njuta och njuta, samt ladda batterierna inför de mörka kalla månader som nalkas.

Igår var reportaget i tidningen Norrbottens Kurirens C-magasin. Tyvärr har jag ingen adress att länka till ännu, men jag lovar att göra det så fort det går.
Är mycket nöjd med resultatet och bilderna blev bra. Enligt min man är jag en riktig snygging:-) Puss på dig.

Vill avsluta med att tacka alla ni läsare och ge er några ord på vägen:

Det är värt att fira att du är så bra som du är!

Glöm inte vilken skatt en vanlig dag är!

Sköt om er, vi hörs om drygt en vecka.
KRAMAR i massor

Livet går vidare..med massa blåmärken

Livet går vidare trots att saknaden av vår kära Niro är stor.
Det har hänt en hel del efter det. Jag har flyttat till ett nytt kontor och som ni kan se på bilden så har jag även försökt piffa upp det lite men lite ljuslyktor och kort. Ett ljust och fint rum, något varmt. Delar rummet med en arbetskamrat och vi har skruvat ned termostaten till lägsta grad. Att jag har mina vallningar gör inte saken så mycket bättre. :-) Åter igen är det slut på månaden och periodbokslut, så det är en hel del jobb.

I helgen var jag och Elin uppe i Arjeplog. Vi hälsade på en kär vän/ barndomskompis/ bäste kompis och hennes familj. Jag välkomnades med ett glas Amarone, ah kunde nog inte bli bättre. Min kompis och jag fick dessutom en stund för oss själva i skogen under lördagen. Lite jakt, motion och svampplockning, tre härliga timmar. Vi njöt av tystnaden, fågelflax (sådär), Qippers fina sök, härlig luft, svett och svamp. Elin var barnvakt under tiden, med lite hjälp.
Min man var på jaktprov hela helgen, så han hade fullt upp med sitt.

Zumbaträningen har kört igång igen, igår var det dax för premiär efter sommaruppehållet. Herregud vad jobbigt det var! Svettigt och varmt, flåset var högt så även tempot, men så kul det var. Imorgon kör vi igen, längtar redan.

Jag mår rätt bra nu, har fortfarande svårt att sova, men det varierar så också humöret. Gubben sover också dåligt, vi kanske måste köpa ny säng?
En sak som är jobbigt är alla blåmärken. Jag är blåprickig lite här och där, på armar och ben. Det känns nästan pinsamt att visa sig, de kanske börjar anklaga maken för misshandel. Jag behöver inte göra något så, vips, finns där ett nytt märke. Nämnde det för läkaren men proverna tydde inte på något galet som kunde kopplas ihop med detta.
Är det någon utav er som käkar Tamoxifen som har samma problem? Det är i alla fall jävligt fult och störande. Försöker camoflera de mest synliga med täckstift och puder, fast det hjälper inte så bra. Kanske en kroppsstrumpa, men hur snyggt är det på en skala... Hahaha, fick en rolig bild i huvudet...typ falukorv med för trångt skinn..eller förresten en prickigkorv. Hihi

Har funderat om det här med bloggen, om jag sluta blogga, skapa en ny m.m. Har beslutat mig för att fortsätta med samma. Jag är ju samma person nu som då, har inte förändrats så mycket från tidigare, däremot har jag en hel del nya erfarenheter i bagaget. Andra tankar och värderingar har jag också, men det är fortfarande jag. Ämnen kommer att variera mellan (för mig) just då aktuella saker, och alla är välkomna att läsa.
Solrosen-Annika är MIN blogg och så ska det vara.
Sov Gott och KRAM.

Jag gråter av lättnad och lycka

Idag var det dagen D då jag hade dejt med Dr. Nisse. Vilken vånda, oro, illamående, huvudvärk jag hade i väntrummet innan mötet, samma illamående och huvudvärk hade jag efteråt men oron var borta. En lättnad som bröt ut i gråt, trodde inte jag skulle sluta gråta..jag grät av lycka. All stress som jag burit på inombords släppte och tårkanalerna öppnade sig. Det kändes faktiskt rätt skönt, men jag är fortfarande väldigt trött. Antihormontabletterna verkar göra sitt jobb. :-)
Maken gav mig dessa fantastiskt fina blommor, ståtliga solrosor och vackra rosor.
Vi har nyss ätit middag (för oss) en mycket god surströmmingspremiär. Elin tyckte dessvärre inte om det, vilket säkert fler utav er kan hålla med om. Men vi gillar det!
Nu dröjer det ungefär sex månader till nästa mardrömsmöte. Jag ska njuta i massor under den här perioden, höstmys, brasvärme, färggranna löv, snö, advent, julklappar, julbak och nyår är bara några trevligheter. Mitt eget 40 års firande ska vi hinna med och vet ni vad.........jag har bokat en resa. En sol och bad, motion och sparesa till Turkiet. Jag och Elin åker, gubben stannar hemma. Vi längtar...två månader dit. Bäst att försöka trimma kroppen lite, för att orka hänga med där borta.
HEJ Å HÅ
Ha det gott, Kramar i massor

Pust och stånk

Man ska inte klaga på vädret, vilken underbar sommar vi har. Om det inte vore de kompletterande svettningarna och vallningarna från Tamoxifen tabletterna. Herregud vad jag svettas! Tror att det är därför jag sover så illa. Jag verkar vakna strax innan varje attack. :-(
Det enda som är positivt är att jag slutligen har blivit överbevisad på att tabletterna verkligen fungerar. Besökte min fina Piteå-kompis i måndags och vi svettades ikapp. Tur att vi ändå kunde skratta åt eländet.

Nästa vecka börjar jobbet igen, men bara en kortis, ska ha lite semester efter det. För tillfället känns det väldigt tungt att börja jobba, hur i all sin dar ska jag hinna vända tillbaka dygnet? Hela familjen är uppe väldigt sent på kvällarna. Ljuset och värmen lockar inte riktigt till att gå och lägga sig. Fast sovrumsfönstret är öppet och det är svalt ute så ligger jag PÅ täcket och flämtar.
Just nu i skrivandes stund, är jag så trött att jag knappt kan hålla upp ögonen. Fast det går till sig efter lite kaffe.

Igår besökte vi stranden, idag blir det lite shopping. Härligt!
Den nya rabatten ska fixas, bladlöss ska bekämpas, hundar ska motioneras (även matte), alltid finns det saker att pyssla med..både tråkiga och roliga.

Ha en bra dag, svettas lugnt..
KRAM

I´m back

Efter veckors frånvaro har jag till slut hittat tillbaka hit. Det känns verkligen som evigheter sedan. Det har hänt en hel del under den här tiden, vilket har påverkat mig på olika sätt.

Det har varit en mycket intensiv arbetsperiod vid månadsskiftet som gjorde mig väldigt trött och utpumpad. Det märks att jag jobbar fler timmar nu, återhämtningens timmar på hemmaplan blir allt färre.
Ytterligare två personer i min närhet har drabbats av tråkigheter i samband med bröstcancer. De har dock fått bra prognoser men ändå ett stort ärr i hjärtat. Mina tankar går till dem varje dag.

Har sovit rätt dåligt de senaste dagarna vaknar väldigt tidigt och har svårt att somna om. Känner att mina vallningar har ökat, vilket säkert påverkar sömnen också.

Semestern startade den 6 Juli och dagarna har verkligen flugit iväg. Sommarvädret kan man inte klaga på, varmt och soligt, väldigt få regndroppar. Familjen har varit på en fiskeresa till Norge. Fint väder men inge fisk. Det är sånt som händer ibland men visst är det lite trist. Vi hade det iaf jätteroligt. På hemvägen hälsade vi på goa vänner. Myste,badade, åt och drack gott, pratade och skrattade. Alltså helt underbart.

Nu ska jag ha semester nästa vecka sedan blir det jobb igen, därefter väntas ytterligare lite semester. Har inte så mycket inplanerat förutom att besöka min kära pitekompis som kämpade tillsammans med mig i Umeå. Längtar...

Har hunnit med lite bio, senaste Harry Potter filmen. Trädgårdsarbete (vilket aldrig tar slut)och annat pyssel. Idag blir det ett besök på Mörödagen.

Jag njuter av sommaren, tillsammans med vänner och familj. Att kunna njuta av livet runt omkring en och i sig själv är fantastiskt. Varje dag ger något nytt, en blomknopp slår ut, ett leende, fågelsång. Härligt!

Sköt om er, på återseende...
Den här gången lovar jag att inte dröja så länge..

KRAM

Mardrömmar igen...

Inatt har varit den värsta på länge. Hade en så fruktansvärt hemsk mardröm.
Jag var på mitt andra återbesök och läkaren gav mig högst två veckor kvar att leva. Hela kroppen var full i cancer och det kändes som jag höll på att kvävas. Fick inte träffa min familj utan skulle vara kvar i Umeå under ständig övervakning. Jag grät och grät och grät...och vaknade av att jag grät. Min man vaknade också och undrade hur det var fatt, kramade om mig, tröstade mig. Först efter en stund när gråten hade stannat upp insåg jag att det bara var en dröm...en väldigt hemsk dröm.

Det som är värst utav det här är att det faktiskt kan hända, det händer i alla fall andra människor. Kanske inte exakt på detta sätt men liknande. Jag känner oerhört starkt för dem och skickar massor med styrkekramar till allihopa.

Det är lätt att få tankarna på snurr när människor åter igen drabbas av cancermonstret, och för min del verkar mardrömmar vara resultatet utav mina omedvetna tankar och rädslor. För jag går inte och grubblar så mycket (tror jag) men tydligen visar drömmarna på annat.

Jag har lämnat ut ett besöksförbud till cancermonstret och sagt till på skarpen " Nu får det vara nog, lämna mig ifred, jag vill inte ha med dig att göra. Stick och brinn!!"

Inatt kommer det att bli mycket bättre, det vet jag.

Ha en skön kväll,
KRAM!

Sunderby Sjukhus måndag

Imorgon eftermiddag ska jag till röntgenavdelningen på Sunderby Sjukhus. En undersökning, DT hjärna.

Har huvudvärk nästan varje dag med varierande styrka så det känns tryggt att få kolla upp det. Min magkänsla säger att det inte ska vara något men tankarna kan inte kopplas bort förrän det är gjort.
Tror mycket väl att det kan vara spänningshuvudvärk i samband med trötthet. Hjärnan jobbar på högvarv när jag är på arbetet.
Är säker på att allt känns mycket bättre imorgon kväll.

Det var länge sedan jag nämnde något om mina antihormontabletter.
Jag har tagit dem nu sedan 8/9 2010 och kan konstatera att de verkar fungera (iaf visar biverkningarna på det). Har börjat få mer vallningar men inte så det är störande. På ett sätt kan jag tycka att det känns lite tryggt att man får biverkningar, för det bevisar ju att det inte är sockerpiller man tar. Sjukt tänkt, för egentligen vill jag inte ha biverkningar. Muntorrheten och de sköra slemhinnorna är en riktig plåga.

Idag snöar och blåser det rätt så rejält ute så det blir en hel del tid i soffan, tur att det är vinterstudion på tv. Ända sedan OS har jag blivit väldigt road av skidskytte och längdskidåkning, men endast att titta på det. Det blir en härlig mysdag.

Vi har finfrämmande av en hundtik idag. En trevlig liten dam som sovit över hos oss. Det är nya försök med att göra valpar. Får hoppas att det går vägen den här gången, vore trevligt med en ny familjemedlem till sommaren.

Jag återkommer imorgon med en rapport från undersökningen..

Ha en skön Söndag, KRAM

Min egen måne

En positiv sak med den här kylan är den vackra himlen. Så stjärnklar och grann med månens vackra sken. Även norrskenet visar sig ibland. Jag önskar att jag hade en så pass bra kamera för att kunna fotografera av denna skönhet, men ack nej. Den enda "månen" jag kan ta ett foto av är min fina adventslampa. Om jag kisar kan jag fantisera att det är min egen måne.

Ljuset kom ju även med Lucia igår. Det var så otroligt vacker på skolan. Är så imponerad av alla elever, så fint och stämningsfullt. Många vågade även sjunga solo, både tjejer och killar. Elin gjorde det också. Jag blir alltid så rörd när jag ser alla framträdanden, det är nog så för alla föräldrar. Kan tänka mig att det kommer alltid att vara så också..det hör liksom till föräldraskapet.

Idag har vi varit på dansuppvisning nummer 2. Nu var det jazzdansens tur att visa upp vad de jobbat med under höstsäsongen. Härliga rörelser och bra musik. Det är så underbart med dans!

Idag har allt känts mycket lättare. Inte lika less på allt. Tabletterna gör så att humöret svänger lite upp och ner och tröttheten bidrar med sitt. Självklart så hjälps vi åt här hemma, men man kan ändå känna sig less dessa vardagsrutiner.

Just nu är det väldigt tyst här hemma. Elin och hundarna sover. Min man jobbar natt. Endast datorns surr, brasans sprakande och klockans tickande hörs. Gäsp, jag ska säga godnatt till månen och lägga mig ned.

Sov gott, kram

Inoljad och muskelvärk

Jag vill börja med att tacka er alla för alla fina tips mot torra slemhinnor.

Har nu provat ekologisk olivolja och Replens för "muskotblomman". Min kusin Saras gammeltanter kallar "den" så och jag tycker det är ett fint namn. Helt klart är den stora vinnaren Olivolja. Replens var allt för bökigt och kladdigt.
Tack Agneta och Åsa för tipset!

När det gäller munnen så tycker jag nog inte att tabletterna hjälper så mycket, blir hungrig utav dem..fast hungrig är jag väl som oftast. :-)
De heter Xerodent och ska även hjälpa förebyggande av karies hos vuxna med muntorrhet. Den innehåller både äppelsyra och fluor, tydlig apelsinsmak..nästan som c-vitaminbrus. Man ska ta 1 tablett vid behov, 6 totalt per dag men det går att ta upp till 12 per dag.
Jag ska ge dem några chanser till, har nog inte tagit tillräckligt många men jag tycker inte riktigt om smaken.

Isbitar har jag inte prövat och det beror på att jag inte har haft några färdiga. Får väl fixa några nu till helgen både för munnen och drinken :-).

När det gäller muskelvärk så är det en trevlig värk. Inte smärta utan det är resultatet efter en bowlingkväll med Elins folkdanslag. Jag hade glömt bort hur roligt det är att bowla, men min teknik behöver jag verkligen öva på. Tror att vi får besöka banan snart igen.

Imorgon ska jag på Bröstcancerföreningens medlemsmöte, tror det blir en sväng på stan innan för att köpa någon julklapp.
Är fortfarande väldigt trött på eftermiddagarna med mycket lättare i sinnet.

Ska ta mig ut på en promenad med hundarna, det gäller att vi tar på oss ordentligt med reflexer för det är verkligen kolsvart ute.
Ikväll blir det hemmamys med idolfinalen.

Ha en skön kväll,
Kram till er alla!

Sandpapper och gnissel

En biverkning som jag har glömt bort att berätta om gällande mina antihormontabletter är torra slemhinnor. Kanske för att det är så vidrigt och obehagligt så jag helst vill glömma bort dem.

Munnen känns ständigt som sandpapper. Den är så torr så tänderna skaver mot tungan.
Värst är nog underlivet. Kan säga att jag behöver då inga skinnbyxor för att det ska gnissla om mig när jag går..hihi..nä det är faktiskt inge kul.
Jag dricker mycket vatten och det hjälper för stunden mot muntorrheten, dessvärre blir jag mer kissnödig vilket försämrar det andra. Hur mjukt än toapappret är så är det iaf inte skönt.
Herregud vilka bekymmer man har..men så är det.

Var i alla fall på apoteket och köpte tabletter för att öka salivproduktionen i munnen och ett slags gel som ska hjälpa till "där nere". Får hoppas att de hjälper och att jag slipper ha det så här i FEM ÅR!

Ha det, kram..

Hur mår jag då?

Som jag skrev igår så jobbar jag nu 50%. Det innebär att jag jobbar 4 timmar varje dag. Nu efter ett år som sjukskriven är det inte lika enkelt att få fortsatt skjukskrivning eller att styra över sin arbetstid. Fick god hjälp av min handledare på Försäkringskassan att ansöka om fortsatt sjukpenning, så nu är den beviljad i 1.5 år till (om så skulle behövas).
När jag jobbade 25% fick jag beviljat rehabiliteringsersättning, vilket innebar att jag kunde dela upp timmarna med en ledig dag mitt i veckan. Inget jag fick välja själv utan allt skulle styras av Försäkringskassan. Skulle jag vara ledig en måndag eller fredag så krävdes ett extra medicinskt utlåtande av läkare. Allt för att krångla till det. Nu tycker jag det känns skönt som jag jobbar nu, orkar inget mer än detta.

Antihormontabletterna gör nog sitt (tror jag). Har inte fått några svettningar eller vallningar och har jag inte fått det nu så som kommer det nog inte alls. Skönt! Däremot fryser jag väldigt mycket. Kan ha på mig hur många plagg som helst, inomhus, ändå så darrar jag som ett asplöv. Magen krånglar och jag känner mig lätt illamående varje dag. Det enda positiva är att min vikt har minskat några kilo :-)..bara det inte fortsätter. Har ofta huvudvärk och är trött, tar insomningstabletter om så behövs. Har inte lika lätt till gråt som tidigare men visst fäller jag någon tår lite då och då. Har fortfarande tunga, trötta, lite svullna ben men tänker inte så mycket på det längre, är väl så van vid att de är så.

På måndag ska jag på mammografi och skelettröntgen. Har tagit ledigt från jobbet eftersom det tar några timmar allt som allt. Skulle även få en hjärnundersökning (p.g.a. huvudvärken) men den kallelsen kommer väl senare.

Känner att mitt bloggande kommer lite efter, även läsandet av bloggar, p.g.a. att jag inte riktigt hinner med. Jag vill göra det oftare men vill inte känna press eller stress, dessutom kan jag ju inte göra det på arbetstid (nog för att det kan vara lockande ibland)..men det går inte. :-)

De oroliga tankarna har tagit semester, så trots lite småkrämpor så tycker jag att jag mår rätt ok. Jag fortsätter med mitt positiva tänkande och peppande ord, det hjälper mig att gå vidare.
Jag önskar att alla ni vänner där ute också får må bra, tänker på er.

KRAM!

Allt känns så konstigt

Jag tycker jag bara får mer och mer ont i kroppen, magen, halsen, ryggen, benen och huvudet. Vet inte vad det är, det känns bara konstigt. Tror till viss del det beror på det psykiska, den oro som finns inför återkontrollen. Har inte fått någon kallelse än men vet att det ska vara slutet av den här månaden.

Tamoxifentabletterna har garanterat också en bidragande orsak, men jag får inte kläm på om det är tabletterna som ger all den här värken eller inte.
Har försökt nå min forskningssköterska på forskningsenheten i Umeå men hon var inte anträffbar. Ska skriva henne ett mail istället.
Jag vill gärna veta om det är normalt att känna det jag känner, då blir jag lugnare i sinnet. Grubblar inte hela tiden utan lite då och då, framförallt när jag är hemma och inte har något speciellt för mig.

Nu verkar det även så att jag har fått tillbaka mitt halsont igen, samt att det har satt sig på stämbanden lite. Typiskt, tyckte det var nyss som jag blev frisk från det.

Idag är en "tycka synd om mig själv" dag. Jag tillåter mig att ha sådana ibland, desto roligare blir det nästa dag. Ska ta en stärkande promenad med hundarna, få lite frisk luft och suga in ny energi.

Imorgon är det jobbar dag igen, kul. Sedan får dottern en kompis på besök som ska stanna till på lördag. Det blir trevligt att höra deras fniss och skratt här hemma, blir roligt att ha dem här tillsammans.
Min man jobbar eftermiddagsskift torsdag och fredag så det blir jag som får pyssla om tjejerna, det ska bli så mysigt.

Ha en skön dag och kram till er alla!

Första arbetsdagen..

Då var jag ett steg närmare vardagen, vardagen som den var förut, men jag vet inte om jag vill ha den tillbaka...tanken känns väldigt förvirrande.

Jag vill inte tillbaka till det som var då, det påminner för mycket om vad som hände för ett år sedan. Livet var bra då men jag vill framåt och skapa mig en ny vardag. En ny vardag där jag tar mer hand om mig själv, nog för att jag gjorde det förut men inte tillräckligt och min egen tid var inte alltid så prioriterad. Det är väl rätt typiskt en mamma och fru.
Självklart är målet att så småningom jobba heltid men än så länge känns det väldigt långt borta.

Idag när jag kom hem sov jag i 1,5 timme i sträck, helt slut. Magen är fortfarande i olag, jag läste på bipacksedeln att man kan drabbas av "störningar från magtarmkanalerna" så det är väl något sådant som jag har fått. Ska ändå ringa och kolla med sköterskan om man kan göra något åt det, det finns väl någon medicin mot det. När jag får dessa magkramper blir jag även illamående, det är en olustig känsla, har inte så stor aptit. Som tur var kände jag ingenting under min arbetsdag.

Idag känns det svårt att blogga, vet inte riktigt vad jag ska skriva om, är forfarande trött i huvudet, okoncentrerad. Det här inlägget har tagit jättelänge att skriva. Är säker på att det blir en tidig kväll.

Ser fram emot en ny arbetsdag, för jag älskar verkligen mitt jobb och mina arbetskamrater, de gör det lättare att orka komma tillbaka.

Sov gott och Kram!

Jag frrryyyser...

Det verkar vara snö i luften, får se om det faller ned eller väntar till en annan dag. Usch vad kallt det är idag, på morgonen var det 7 minusgrader.
Egentligen är det inte såå kallt för att vara här i norr, men den här årstiden när man inte är så van känns det värre än vad det är.

Har flera lager kläder på mig, gjorde upp en eld i kaminen men fryser ändå. Känner mig mer frusen än annars, jag som trodde jag skulle svettas. Svettningar och vallningar lyser (fortfarande) med sin frånvaro, så jag börjar nästan tveka på om mina antihormontabletter verkligen är riktiga. Enligt långa listan på biverkningar så var det väldigt vanligt med att svettas. Det enda jag gör är att frysa. Händer och näsa är som istappar.

Har ingen lust alls att ta en promenad trots att jag vet att hundarna måste ut. Brrrrrr, Vill INTE UT! Jag vill ligga under täcket, fullt påklädd med duntofflor och mössa..tills jag blir så varm att jag kan få ta av mig ett eller två plagg.

Elin har dans och min man jobbar eftermiddag, så det blir jag som skjutsar henne. Hoppas att det inte börjar snöa, tycker inte om att köra bil då, men det går om jag måste.

Nä, ryck upp dig Annika! En kopp med varmt te och sedan en kortis med hundarna, sedan lite vila innan middagen. Det blir nog en bastu ikväll, efter dansen, för att få upp värmen i kroppen lite. Det blir skönt.

Ha det så gott,

Ordning på tabletterna

Jag har så fruktansvärt dåligt minne. Fast det förtillfället endast är en sorts tabletter så har jag ändå svårt att komma ihåg om jag har tagit dem eller inte. Eftersom de är ljuskänsliga så ska man förvara dem i sin förpackning, annars hade jag lagt in dem i min dosett. Då kom jag på en fiffig lösning med att märka upp varje tablett på förpackningen med en veckodag. På så sätt borde jag rimligtvis veta om jag har tagit dagens dos. Dessutom så blir jag ju varse om jag har glömt bort en hel dag. :-)

Kram och sov gott!

En lugn dag och Kung Vinter hälsar på

Vilket bländande ljus det är ute idag. Den första snön har kommit och brett ut en skyddande täcke på marken. Det verkar som om den kanske blir kvar över natten, temperaturen är fortfarande rätt låg.
Tog en promenad med hundarna, fy farao vad kallt ute men hundarna trivdes. De älskar snön och snöbollarna.




Pratade med bröstsköterskan tidigare idag. Jag nämnde att min sjukskrivning snart går ut och berättade hur jag mår, får väl se hur det blir i november. Hon sa som alla ni BC vänner har sagt, att trötthet är väldigt vanligt och kan komma i olika faser under sjukdomstiden, när man minst anar det.

Har fått en liten konstig "finne" under min strålningsarm. Den skaver och är i vägen, möjligen en inflammerad hårsäck. Sköterskan skulle ändå boka upp en tid så den blir undersökt. Känns lite larvigt men samtidigt vill jag kolla upp det, eftersom det inte är en riktig finne.

Har även haft lite ont i ryggen i några veckor, vet inte om det har med behandlingen (Tamoxifen) att göra eller om jag har motionerat "för" mycket. Ringde till min forskningssköterska och pratade om det. Tamoxifen ska inte ge sådana biverkningar så hennes råd var att ta alvedon i några dagar och höra av mig till henne nästa vecka ifall det inte blir bättre. Proverna jag tog innan jag åkte hem från Umeå när jag var klar med strålningen var jättebra. Hon sa att kroppen ändå tar tid på sig att återhämta sig helt med styrka och ork. Jag ska på återkoll i slutet av november, blir mer och mer nervös inför det men samtidigt vill jag veta svaret på alla prover.

Det är en lugn dag idag med bloggläsning, tv och vila. Snart kommer dottern hem från skolan, så lite eftermiddagsfika skulle sitta fint.

Ha en bra dag,
KRAM

Tröttare och varmare

Hade min första arbetsprövardag igår. Det var jättekul att träffa alla härliga arbetskamrater. Fick massor med kramar och välkomsthälsningar. Insåg att jag har verkligen saknat min arbetsplats. Den sociala biten är otroligt viktig och här hemma har det varit väldigt ensamt. Hann inte jobba så mycket men var ändå helt slut när jag kom hem. Ska dit på måndag igen. Lika bra att ta lite då och då, känna sig för.

Idag vaknade jag och kände mig som 80 år. Hade så ont i hela kroppen, tung och trött. Tog några stapplande steg in i köket och bryggde en stor kopp kaffe. Hade konstiga drömmar i natt också, inte mardrömmar (skönt) men jäkligt konstiga.
Gick och la mig igen när Elin hade cyklat till skolan, jag sov säkert i 1 timme och 30 minuter. Härligt!
Min man och jag tog en promenad innan han skulle åka till jobbet. Har varit jättevarmt ute idag. Känner även att jag börjar bli varmare i kroppen. Nu ikväll kände jag för första gången en liten vallning. FAN, nu börjar det igen. Skulle behöva något att fläkta mig med, kanske en solfjäder.

Imorgon blir det middag med vänner. Innan dess ska E på kalas. Det blir fullt upp med dukning, matlagning och provsmakning. Jag hoppas verkligen att jag lyckas få till en god middag och inte somnar bland kastrullerna. Knepet blir nog att spela hög musik, fast kanske inte för hög, jag älskar ju att dansa och då blir det svårt att laga mat. :-)

Trevlig kväll önskar en trött, varm men för tillfället lycklig brud från Norr.

Hemska mardrömmar

Har upptäckt att jag har hemskare drömmar nu för tiden. Undrar om det beror på mina antihormontabletter? Jag vet att de kan ge sömnbesvär men det i kombination med svettningar/ vallningar. Vallningarna har inte kommit igång än (tack och lov för det) men känner att jag börjar bli varmare i kroppen.

Sömnbesvär har jag haft under hela min sjukdomstid men utan drömmar, istället har jag vaknat flera gånger per natt. De senaste dagarna har jag haft mardrömmar, den ena värre än den andra. Inatt vaknade jag och storgrät, drömde om en jättestor trafikolycka men mer än tio bilar inblandade samt att Elin, vår dotter var med. Det var så fruktansvärt hemskt.

Just nu känner jag mig helt slut i kroppen, men samtidigt känns det läskigt att sova. Jag vill verkligen inte drömma så hemskt igen. Det gäller att det blir några timmars GOD sömn, för imorgon ska jag till jobbet och arbetsträna lite. Det ska bli så kul att träffa alla.

Önskar er alla en god natt sömn!
KRAM