Tiden går....

Vill bara säga Hej!
Jag mår bra, det har bara varit lite mycket att stå i. Årsbokslut på jobbet, dansläger för Elin, skjutsande hit och dit, skoldisco m.m.
Den fritid som jag har haft har ägnats åt vila, pyssel, bio, höststädning i trädgården, träning och älgkött. Har knappt suttit framför datorn hemma. Jag måste verkligen läsa ikapp era blogginlägg. Ber om ursäkt så här i efterhand att jag inte har kommenterat er lika frekvent.
Lite tjafs med FK har det blivit. Får ingen sjukpenning längre utan de kräver 100% arbete, så från och med imorgon kör jag heltid. Spännande att se hur det kommer att gå, säkert ok men tufft.
Ja ja det är väl bara att stå ut, snart blir det vila och avkoppling. Jag och Elin åker till Turkiet på spa, tränings, sol och bad resa. :-)
DET SKA BLI UNDERBART!
Igår träffade jag en reporter. Det blev en uppföljning på förra årets reportage. Den här artikeln kommer att publiceras i slutet av nästa vecka. Lovar att länka till den när den kommer ut.
Jag fyller 40 år snart, tänk vad tiden går. En fest ska det bli men inte förrän i november, först ska vi resa.:-)
Sköt om er, kram och godnatt

Skickat från min iPhone

Livet går vidare..med massa blåmärken

Livet går vidare trots att saknaden av vår kära Niro är stor.
Det har hänt en hel del efter det. Jag har flyttat till ett nytt kontor och som ni kan se på bilden så har jag även försökt piffa upp det lite men lite ljuslyktor och kort. Ett ljust och fint rum, något varmt. Delar rummet med en arbetskamrat och vi har skruvat ned termostaten till lägsta grad. Att jag har mina vallningar gör inte saken så mycket bättre. :-) Åter igen är det slut på månaden och periodbokslut, så det är en hel del jobb.

I helgen var jag och Elin uppe i Arjeplog. Vi hälsade på en kär vän/ barndomskompis/ bäste kompis och hennes familj. Jag välkomnades med ett glas Amarone, ah kunde nog inte bli bättre. Min kompis och jag fick dessutom en stund för oss själva i skogen under lördagen. Lite jakt, motion och svampplockning, tre härliga timmar. Vi njöt av tystnaden, fågelflax (sådär), Qippers fina sök, härlig luft, svett och svamp. Elin var barnvakt under tiden, med lite hjälp.
Min man var på jaktprov hela helgen, så han hade fullt upp med sitt.

Zumbaträningen har kört igång igen, igår var det dax för premiär efter sommaruppehållet. Herregud vad jobbigt det var! Svettigt och varmt, flåset var högt så även tempot, men så kul det var. Imorgon kör vi igen, längtar redan.

Jag mår rätt bra nu, har fortfarande svårt att sova, men det varierar så också humöret. Gubben sover också dåligt, vi kanske måste köpa ny säng?
En sak som är jobbigt är alla blåmärken. Jag är blåprickig lite här och där, på armar och ben. Det känns nästan pinsamt att visa sig, de kanske börjar anklaga maken för misshandel. Jag behöver inte göra något så, vips, finns där ett nytt märke. Nämnde det för läkaren men proverna tydde inte på något galet som kunde kopplas ihop med detta.
Är det någon utav er som käkar Tamoxifen som har samma problem? Det är i alla fall jävligt fult och störande. Försöker camoflera de mest synliga med täckstift och puder, fast det hjälper inte så bra. Kanske en kroppsstrumpa, men hur snyggt är det på en skala... Hahaha, fick en rolig bild i huvudet...typ falukorv med för trångt skinn..eller förresten en prickigkorv. Hihi

Har funderat om det här med bloggen, om jag sluta blogga, skapa en ny m.m. Har beslutat mig för att fortsätta med samma. Jag är ju samma person nu som då, har inte förändrats så mycket från tidigare, däremot har jag en hel del nya erfarenheter i bagaget. Andra tankar och värderingar har jag också, men det är fortfarande jag. Ämnen kommer att variera mellan (för mig) just då aktuella saker, och alla är välkomna att läsa.
Solrosen-Annika är MIN blogg och så ska det vara.
Sov Gott och KRAM.

Pysselstugan fortsätter..

Blev så glad när jag fick mitt paket från Panduro Hobby igår. Så många roliga saker. Det började med att jag behövde fler akrylfärger till tavlorna och slutade (så klart) med en hel del andra saker också. Lite smått och gott till både mig och andra. (Bilderna är från Panduros egen hemsida)

De här söta barnen får pryda mitt köksfönster.

Lite fina mini julkulor...


och söta änglar och stjärnor...



samt en fint julträd.











Självklart måste jag montera ihop, limma och måla för att få trädet så fint. Sedan tänkte jag dekorera det med silver, änglar, stjärnor eller glas (får se hur det blir). Jag får återkomma när det är färdigt:-)
Stjärnorna och Änglarna är en materialsats,de är i vit metall med prismor och finns i olika storlekar.

Den första december började jag jobba 50%. Har varit väldigt trött efter jobbet, men har vilat och sovit. Pysslande är för mig en avkoppling från vardagen, det är mysigt och trivsamt. En kopp te, lite skön musik sedan kan kreativiteten flöda.

KRAM och Sov Gott!

Första arbetsdagen..

Då var jag ett steg närmare vardagen, vardagen som den var förut, men jag vet inte om jag vill ha den tillbaka...tanken känns väldigt förvirrande.

Jag vill inte tillbaka till det som var då, det påminner för mycket om vad som hände för ett år sedan. Livet var bra då men jag vill framåt och skapa mig en ny vardag. En ny vardag där jag tar mer hand om mig själv, nog för att jag gjorde det förut men inte tillräckligt och min egen tid var inte alltid så prioriterad. Det är väl rätt typiskt en mamma och fru.
Självklart är målet att så småningom jobba heltid men än så länge känns det väldigt långt borta.

Idag när jag kom hem sov jag i 1,5 timme i sträck, helt slut. Magen är fortfarande i olag, jag läste på bipacksedeln att man kan drabbas av "störningar från magtarmkanalerna" så det är väl något sådant som jag har fått. Ska ändå ringa och kolla med sköterskan om man kan göra något åt det, det finns väl någon medicin mot det. När jag får dessa magkramper blir jag även illamående, det är en olustig känsla, har inte så stor aptit. Som tur var kände jag ingenting under min arbetsdag.

Idag känns det svårt att blogga, vet inte riktigt vad jag ska skriva om, är forfarande trött i huvudet, okoncentrerad. Det här inlägget har tagit jättelänge att skriva. Är säker på att det blir en tidig kväll.

Ser fram emot en ny arbetsdag, för jag älskar verkligen mitt jobb och mina arbetskamrater, de gör det lättare att orka komma tillbaka.

Sov gott och Kram!

Fortsatt sjukskriven..

och till veckan börjar jag jobba


Känns skönt att jag får lite rutiner att följa. Tror att jag behöver det för att orka komma tillbaka till arbetslivet. Arbetsträningen har varit en stor hjälp för att klara av att känna sig trygg och stabil för att besöka och jobba på arbetsplatsen. Att jag sedan är trött när jag kommer hem är väl något som jag får dras med ett bra tag. Det är så individuellt hur mycket man orkar och hur man reagerar, men jag tycker det går bättre och bättre.
Idag blev det ett lite längre besök och jag var totalt slut när jag kom hem, så lite fasta tider blir nog bra så jag inte pressar mig för hårt.

Var tvungen att handla lite på vägen hem. De sålde godis för 39.90/ kg!


Inte kunde jag låta bli att handla lite...ja så lite blev det inte..ett kilo eller så. Ahhh, nu känner jag mig så arg på mig själv..att jag inte kunde låta bli. MEN så kom jag på att det är väl Halloween snart, tror det är nu till helgen, eller?
Så plötsligt vändes allt till något positivt. Bra gjort Annika, att du för en gångs skull är förberedd för spökerierna. Jag brukar oftast glömma bort det, så när alla småmonster knackar på dörren så har de fått frukt istället...hur poppis är det på en skala?

Nu kommer det stora prövningen, kommer jag (vi) att kunna hålla oss för att inte äta upp allt godis innan helgen? Har gömt det på ett säkert ställe, så det är endast upp till mig att det finns kvar.
KRAM!

Get yours at SweetIM.com

Ytterligare ett steg i rätt riktning

Det är verkligen inte lätt att föreställa sig hur allt ska vara. Inte förrän man är mitt i det eller har varit där som man kan summera och bilda sig en egen uppfattning.

Just den här förvirringen befinner jag mig i, iaf när det gäller jobbet. Har aldrig varit långtidssjukskriven förut och trodde nog inte att det skulle vara så märkligt att börja om och jobba igen. Det finns ingenting att jämföra med kroppens och hjärnans reaktioner. Oftast brukar ändå minnet successivt komma tillbaka och kopplas ihop med igenkännande arbetsuppgifter.
Idag var en sådan dag då jag vågade prova på en igenkännande arbetsuppgift och med lite handledning så klarade jag av det. Åh vilken härlig känsla, en stor sten föll från mitt bröst och det blev genast lättare att blicka framåt mot andra utmaningar.

Den nervositet och oro som skapas över arbetsuppgifter som man har utfört flera gånger om är jättejobbig och jag tror ingen förstår hur detta känns, som inte har varit i samma situation. Genom detta steg framåt kan jag lättare se på framtiden och min totala återgång till arbetslivet.

Att en dag i taget, en arbetsuppgift i taget, sakta med säkert och metodiskt få igång samarbetet mellan hjärnan och kroppen är otroligt viktigt för rehabiliteringen. Självklart krävs det även förstående arbetskollegor, vilket jag har och är otroligt glad över.

Nu blir det ingen fler arbetsträning för mig den här veckan, men ser fram emot nästa vecka då jag ska tillbaka igen.

Fredagsfika..

Det var ett tag sedan jag kände den men idag hälsade den på och sa hej...nämligen fredagskänslan.



Den där känslan av glädje, lättnad, svammel, humor, matprat och helgsnack. Den där känslan som oftast dyker upp redan på morgonen och framförallt på arbetsplatsen. Man kommer till jobbet och möts av glada ansikten, en del kollegor har klätt sig lite extra fint, det är extra god mat till lunch + dessert. Det som förhöjer dagen lite extra är nog FREDAGSFIKAT. Just den där dagen är man (oftast jag) extra fnittrig, så där när man är trött och börjar fnittra, åt allt och ingenting, och kan nästan inte sluta. Man pratar om olika roliga eller tragikomiska händelser och självklart mycket om mat.

När man är hemma på dagarna visar sig fredagsstämningen inte på samma sätt, tycker jag i alla fall.

Idag hade jag bestämt mig för att besöka jobbet vid lunch. Jag var på plats kl. 11.30 så att vi i samlad trupp kunde käka lunch tillsammans på Restaurang Helmers. Förut var det mest vi anställda som åt där, men nu är det många andra som har hittat dit och börjat äta lunch, jättetrevligt.
Arbetstränade lite efter lunchen och ordnade till min arbetsplats. Hade en perfekt avslutning på dagen genom att stanna på fredagsfikat. Vi pratade bland annat om vad som kan hända ifall man äter allt för stark mat och inte kan hantera det. Kan verkligen bli hur tokigt som helst.

Har just nu en skön känsla i kroppen, trött, ont i kroppen men glad. Är så glad över att ha så fina arbetskollegor, utan dem hade jag nog inte haft lika skön stämning varje fredag.

Ikväll blir det väl fredagsmys här hemma.
Hmmm...undrar hur det kommer att gå egentligen..jag har ju bestämt mig för att gå ned lite i vikt..och vad gör jag..jo jag pratar bara om sådant man kan äta hela tiden, fast det går ju att styra mängden eller...

Ha en skön fredag allihopa, KRAM!

Såå trött igen

Var en liten stund på jobbet och är lika trött igen. Hur ska detta fortsätta? Vill ju besöka jobbet, när jag är där fungerar det rätt bra men när jag är hemma igen tar det stopp.
Ska ringa bröstsköterskan imorgon och höra hur det blir framöver med sjukskrivningen, min tid går ut sista oktober. Tycker det var nyss jag skickade in mina nya papper till försäkringskassan...tiden går så fort.

Senare ikväll ska jag nog ändå försöka komma mig ut på en promenad, känner att jag mår bra utav det. Min man och hundarna vill garanterat föja med. :-)

Kramizzzzzzzzzzz

På hemmaplan igen..zzzzzzzzzzzzzzz

Tänk att man kan bli så trött av så lite. Jag är nyss hemkommen efter några timmars jobbträning. Känner mig helt slut i huvudet, ögonen går i kors och huvudet värker.

Vad har jag gjort idag då? Jo, sorterat lite papper, stämplat hål och satt in dem i pärmar. Pratat med arbetskamrater och fått igång min dator. Inte mycket utfört när man är van att jobba massor ändå känner jag mig som om jag har blivit överkörd och stampad på. Helt matt och slut. Armen värker mer än vanligt.

Har nyss ätit lunch, gjort upp en eld i kaminen och bryggt kaffe. Sen kommer det inte att hända så mycket mer idag tror jag. Om jag piggnar till ska jag nog måla lite på min tavla.

Det är som om tröttheten blir värre för varje vecka som går. En sak är då säkert, det är SÅ kul att vara på jobbet, men det känns skönt att ha en lång startsträcka. Får se hur det blir i november..

GÄSP..och på återseende.

Vilken bra dag igår..så härligt!

Jag var så otroligt nervös och hade ont i magen när jag steg upp igår morse. Natten hade näst intill varit sömnlös. Jag hade nämligen anmält mig till en hel dags konferens med alla anställda från min arbetsplats. Det var så länge sedan sist, som jag träffade kollegor och arbetskamrater. Hur skulle jag reagera, skulle jag kunna hålla mina känslor i schack? Skulle jag orka med fysiskt, skulle benen och huvudet orka med?

Taxin hämtade oss och körde in oss till Luleå och Kulturens Hus. Det var bokat Stora Salen så att alla skulle få plats. Fick ett jättefint mottagande av alla, de var så glada över att se mig och jag kände direkt att jag verkligen har saknad allihopa. Magontet höll i sig till lunchen, mina händer darrade lätt hela dagen. Benen värkte men jag klarade mig så pass bra att jag kunde sitta ned hela tiden. Vi hade ändå så pass många bensträckare.
Det var verkligen roligt att höra presentationerna från olika avdelningar, visioner för framtiden m.m. Vi hörde en otroligt rolig föreläsning utav en man som heter Colin Moon. Han pratade mycket om olika kulturer, kulturkrockar och hur vi svenskar uppfattas av andra nationaliteter. Ni kan läsa mer om det HÄR.
Efter föreläsning, sammanfattning och avslutning var det dax för trivselkommittén att ta över. Vi åkte båt ut till Klubbviken som ligger på Sandön ute i Luleås skärgård. Vi var indelade i lag, Pirater, och vi skulle hitta en skatt med hjälp utav karta och hink och spade. Tyvärr lyckades inte vårt lag hitta vår skatt, den fanns inte, men inga sura miner för det. God mat och dryck, trevligt sällskap och bra underhållning gjorde hela kvällen väldigt lyckad.
Var hemma ca. 23.30, glad men samtidigt trött. Trött i benen och i huvudet, men på ett bra sätt.

Allt gick mycket bättre än förväntat och detta gjorde mig ännu säkrare på att jag verkligen längtar efter att få börja jobba igen, men det får ta den tid det tar att komma tillbaka helt.

Kram på er alla och tack så mycket för igår.

Om ni någon gång ska ut i Luleås skärgård och söker badplatser och god mat, kan ni läsa mer om Klubbviken HÄR.