Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten

onsdag 20 januari 2010

Inte länge kvar nu...



På måndag den 25/1 är det dags att dra söderut. Har äntligen fått en kallelse till NUS, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Ska vara på plats tidigt på tisdagmorgon, så därför måste jag åka ner dagen före.
Under tisdagen kommer jag att få min undersökning av blodcirkulationen i hjärtat samt EKG. Senare den dagen ska jag träffa läkaren. På onsdag ska jag få min behandling, cellgifter och herceptin. När det är avklarat och allt verkar ok är det dags att vända hem igen.

När det gäller biverkningarna av cellgifterna kommer det oftast dagen därpå efter behandling, därför åker man hem samma dag som man fått den för att undvika att må dåligt under hemresan. Vi får se hur det kommer att gå.

Ser fram emot nästa vecka men blandad förtjusning. Är inte orolig så att jag är rädd men är lite pirrig i kroppen. Det är väl så inför första gången.
Min man kommer att åka med mig så det känns tryggt. Det känns skönt att ha med honom den här gången, dessutom får även han en inblick om vad som sker, hur man bor och hur det ser ut där nere i Umeå.

Har rustat mig väl inför den kommande attacken. Med gott mod, positiva tankar och ett jäkla anamma ska jag välkomna mina "allierade" för att besegra fienden.

tisdag 19 januari 2010

Tulpaner från Amsterd....nej, Sverige


Visst är det underbart med blommor. Som ni redan vet så älskar jag dem. Just den här årstiden tycker jag att tulpaner är allra bäst.
Fantastiskt vackra och massor med olika kulörer.

Dessa inhandlade jag igår. Hade gjort ett besök på vårdcentralen bland annat fick min dotter sin andra svininfluensa spruta. Det fanns endast röda tulpaner att välja på men det gjorde ingenting. De är så vackra där de står på köksbordet. Om jag ska välja en favorit bland tulpanerfärgerna så kan jag tycka att en mixad bukett är allra finast, då får man lite av varje.

Får se vad det blir nästa gång.

Det så härligt med ljuset ute och doften och skönheten från tulpanerna inomhus.

fredag 15 januari 2010

Tiden går sakta, men det närmar sig..

Var på Sunderby Sjukhus igår och träffade onkologen. En trevlig och sympatisk man som på ett mycket korrekt sätt informerade mig om vad som gäller framöver.
De har sett att min tumör var större än vad de sett tidigare via ultraljud. Efter operationen har de kunna mäta upp den till 24 mm. Ingen spridning via lymfkörtlarna, vilket är mycket positivt.

Det negativa är att jag har ett överskott av proteiner som kallas HER2-receptorer på cancercellernas yta. Dessa receptorer reglerar och påskyndar cancercellernas tillväxt, vilket innebär att risken är något större för cancern att sprida sig till andra delar av kroppen. Det finns kliniska studier som har konstaterat att HER2-positiv bröstcancer kan behandlas effektivt med Herceptin i kombination med cytostatika.
Herceptin är en laboratorietillverkad antikropp som binder till receptorerna som finns på cellytan. Bindningen till cancercellen kan stoppa tillväxtsignalerna och tillsammans med cellgifter döda cancercellen.

Har blivit tillfrågad om att delta i en forskningsstudie som gäller behandling av bröstcancer och accepterat det. Jag kommer att påbörja min behandling vecka 4, vet ännu inte datum.
I den här studien kommer 3000 patienter från olika delar av världen att delta, varav ca. 350 i Sverige. De har sett att vid användande av Herceptin så kan man halvera återfallsrisken, men det är inte klart hur lång behandlingstid som behövs.
Vi kommer att delas in i olika grupper och få samma behandling i början, varav slumpen sedan bestämmer den förlängda behandlingen.

När man är med i en studie så måste det ske nära klinikens forskningscenter, vilket innebär att jag kommer att få mina behandlingar i Umeå, ca. 1-2 dagar var tredje vecka. Dessutom får jag kontinuerlig kontakt och träffar samma behandlingsteam med cancerläkare/sköterskor.

Mitt preliminära schema ser ut så här:
Cellgift (1) + Herceptin x 3 (9 veckor totalt)
Cellgift (2) x 3 (9 veckor totalt)
1 månads återhämtning
6,5 veckors strålning i Umeå
Sedan kommer jag även att få äta antihormon tabletter i 5 år.

Som ni ser är jag rätt uppbokad framöver. Enligt läkaren kan man äta och dricka och motionera(lagom) som vanligt. Har ju ingen aning vilka biverkningar jag kommer att få, visst finns det faktorer som påverkar hår, äggstockar, slemhinnor, hjärta och benmärg. Allt detta är så individuellt, det går inte att jämföra med någon annan.
Immunförsvaret försämras men man ska inte behöva isolera sig utan kan träffa människor som vanligt. Självklart gäller sunt förnuft, är någon väldigt förkyld så ska man inte umgås med dem just då.

Känner mig inte så orolig över eventuella biverkningar, vet att jag får det men inte vilka och det finns hjälp. Fick lite ångest efter besöket igår. Jag var arg och ledsen över situationen och jag lider mer över mina anhöriga än mig själv vilket känns otroligt jobbigt. Framförallt tänker jag mycket på min dotter och man. Det gäller att fokusera på sig själv, men det är svårt ibland.

Min man kommer att följa med mig till Umeå när jag får min första behandling vilket känns väldigt tryggt. Ska sedan ta med min dotter någon gång, vilket även läkaren rekommenderade. Bra om hon får se hur det går till för att lättare förstå.

Innan jag påbörjar min behandling kommer jag att genomföra en undersökning av hjärtkammarfunktionen i vila. Eftersom saliv utsöndringen påverkas och för att minimera risken av infektioner i munnen ska jag även göra en tandröntgen och få ett tandstatus. Tandvården betalas av landstinget under min behandling, vilket är väldigt positivt.

Det kommer att bli tufft framöver men ser fram emot de dagar man orkar vara ute i vårsolens glans, träffa vänner och äta gott.

onsdag 13 januari 2010

Trevlig resa.....



Idag är hela familjen lite nedstämd. Idag var det egentligen dags för oss att flyga till paradiset, Thailand. Allt var bokat och klart. Att ringa arrangören och avboka vår solresa kändes så klart förjäkligt. Men vi var tvungna att göra det p.g.a. min sjukdom. All planering och längtan fick ett plötsligt avbrott.

Våra resekamrater fick sig också en överraskning Vi har ju planerat detta tillsammans med dem, nu åker de iväg själva. Visst kommer det att kännas annorlunda även för dem, men de får göra det bästa av situationen. De kommer ändå att få uppleva den efterlängtade semestern med sol, bad och äventyr. Avkoppling från vardagens bestyr.

Vi får åka någon annan gång istället, Thailand finns ju kvar. Kan hända att vi väljer ett annat resmål nästa gång. Vi får se vad det blir. Sen har vi våra minnen kvar från tidigare resa att drömma tillbaka till. Det som blir svårt är att ersätta den starka längtan av mjuk sand mellan tårna, härliga vågor, palmträden som vajar i vinden, paraplydrinkarna, den svalkande Singha ölen m.m.

Nåväl, kan bara önska en trevlig resa till våra vänner och hoppas att de får en skön avkopplande semester och att de inte saknar oss allt för mycket. :-)

Vi kommer igen...

tisdag 12 januari 2010

En nygammal blondin


Igår var det dags för mig att besöka en frisör för provning av peruk. Fick ett varmt mottagande av en man som hänvisade mig till ett speciellt rum i den bakre ändan av frisersalongen. Det är viktigt att de följer de sekretessbestämmelser som gäller, vilket jag kan instämma med att de gjorde.

Testade två olika peruker och fastnade för den som ni ser på bilden. Frisören formade både med sax och ånga. Min peruk är gjord utav fiber och sådana får inte utsättas för värme av hårtork, platt- eller locktång. Man kan forma till den med lite vax om det behövs. Den tvättas i kallt vatten liggandes i schampo, sköljs ur och sedan lite balsam. Lufttorkar över natten. Lättskött och enkelt.

Är nöjd med resultatet, tror jag kommer att gilla det. Tur att sjalar är på modet fortfarande så det finns ett stort utbud att välja mellan. Det blir bra som alternativ mot peruken.

Självklart kommer det kännas mycket konstigt att tappa håret. Kan inte föreställa mig vilka känslor det kommer att ge. Det typiska är att jag har medvetet låtit håret växa ut, och nu ska det bort.:-(
När behandlingen har börjat kommer jag att göra en Britney Spears, alltså ta bort allt hår, snagga mig. Tror att det blir lättast så. Måste bara fixa en hårtrimmer, har ingen för tillfället.

En positiv sak är att jag kommer att spara pengar, eftersom jag spenderar ca. 1000:- vid varje frisörbesök i vanliga fall, vilket blir ca. 6000:- eller mer under kommande behandlingstid. Klirr Klirr till kassan. :-)