Livet går vidare..med massa blåmärken

Livet går vidare trots att saknaden av vår kära Niro är stor.
Det har hänt en hel del efter det. Jag har flyttat till ett nytt kontor och som ni kan se på bilden så har jag även försökt piffa upp det lite men lite ljuslyktor och kort. Ett ljust och fint rum, något varmt. Delar rummet med en arbetskamrat och vi har skruvat ned termostaten till lägsta grad. Att jag har mina vallningar gör inte saken så mycket bättre. :-) Åter igen är det slut på månaden och periodbokslut, så det är en hel del jobb.

I helgen var jag och Elin uppe i Arjeplog. Vi hälsade på en kär vän/ barndomskompis/ bäste kompis och hennes familj. Jag välkomnades med ett glas Amarone, ah kunde nog inte bli bättre. Min kompis och jag fick dessutom en stund för oss själva i skogen under lördagen. Lite jakt, motion och svampplockning, tre härliga timmar. Vi njöt av tystnaden, fågelflax (sådär), Qippers fina sök, härlig luft, svett och svamp. Elin var barnvakt under tiden, med lite hjälp.
Min man var på jaktprov hela helgen, så han hade fullt upp med sitt.

Zumbaträningen har kört igång igen, igår var det dax för premiär efter sommaruppehållet. Herregud vad jobbigt det var! Svettigt och varmt, flåset var högt så även tempot, men så kul det var. Imorgon kör vi igen, längtar redan.

Jag mår rätt bra nu, har fortfarande svårt att sova, men det varierar så också humöret. Gubben sover också dåligt, vi kanske måste köpa ny säng?
En sak som är jobbigt är alla blåmärken. Jag är blåprickig lite här och där, på armar och ben. Det känns nästan pinsamt att visa sig, de kanske börjar anklaga maken för misshandel. Jag behöver inte göra något så, vips, finns där ett nytt märke. Nämnde det för läkaren men proverna tydde inte på något galet som kunde kopplas ihop med detta.
Är det någon utav er som käkar Tamoxifen som har samma problem? Det är i alla fall jävligt fult och störande. Försöker camoflera de mest synliga med täckstift och puder, fast det hjälper inte så bra. Kanske en kroppsstrumpa, men hur snyggt är det på en skala... Hahaha, fick en rolig bild i huvudet...typ falukorv med för trångt skinn..eller förresten en prickigkorv. Hihi

Har funderat om det här med bloggen, om jag sluta blogga, skapa en ny m.m. Har beslutat mig för att fortsätta med samma. Jag är ju samma person nu som då, har inte förändrats så mycket från tidigare, däremot har jag en hel del nya erfarenheter i bagaget. Andra tankar och värderingar har jag också, men det är fortfarande jag. Ämnen kommer att variera mellan (för mig) just då aktuella saker, och alla är välkomna att läsa.
Solrosen-Annika är MIN blogg och så ska det vara.
Sov Gott och KRAM.

R.I.P Niro

Idag har vi sorg hemma hos oss. Vår gamla vän, vorsteh hannen Niro 12 år, somnade in för evigt idag. Han blev plötsligt väldigt dålig igår kväll så beslutet var inte så svårt.

En frisk och pigg hund ända fram tills den höga åldern började påverka och hindra honom. Han var en sann vän både till oss och hans hundkompisar. Hans lugn gav mod till hundrädda att våga klappa en len päls. Hans iver under jakten och hans snarkningar kunde ibland göra oss lite irriterande för stunden, men glömdes sedan bort när han lockade oss till skratt.

Vi känner lättnad över att slippa se honom plågas och vet att han har det bra nu, i hundhimlen.

Vi saknar dig, vännen
Kram

Skickat från min iPhone

Mattes killar

Självklart är det husses och lillmattes hundar också.:-)

Snoddas växer så det knakar, Niro blir gråare och gråare och Qipper blir lugnare. Igår var vi alla på långpromenad, alla sex. Vi gick med var sin hund, eftermiddagen var så härligt solig och varm. Trodde sommaren hade lämnat oss men den skojade bara med oss lite. :-)

Fågeljakten börjar imorgon, Qipper väntar med spänning på att få leta fågel. Det märks på honom att han börjar ana vad som komma skall.

Kram

Jag gråter av lättnad och lycka

Idag var det dagen D då jag hade dejt med Dr. Nisse. Vilken vånda, oro, illamående, huvudvärk jag hade i väntrummet innan mötet, samma illamående och huvudvärk hade jag efteråt men oron var borta. En lättnad som bröt ut i gråt, trodde inte jag skulle sluta gråta..jag grät av lycka. All stress som jag burit på inombords släppte och tårkanalerna öppnade sig. Det kändes faktiskt rätt skönt, men jag är fortfarande väldigt trött. Antihormontabletterna verkar göra sitt jobb. :-)
Maken gav mig dessa fantastiskt fina blommor, ståtliga solrosor och vackra rosor.
Vi har nyss ätit middag (för oss) en mycket god surströmmingspremiär. Elin tyckte dessvärre inte om det, vilket säkert fler utav er kan hålla med om. Men vi gillar det!
Nu dröjer det ungefär sex månader till nästa mardrömsmöte. Jag ska njuta i massor under den här perioden, höstmys, brasvärme, färggranna löv, snö, advent, julklappar, julbak och nyår är bara några trevligheter. Mitt eget 40 års firande ska vi hinna med och vet ni vad.........jag har bokat en resa. En sol och bad, motion och sparesa till Turkiet. Jag och Elin åker, gubben stannar hemma. Vi längtar...två månader dit. Bäst att försöka trimma kroppen lite, för att orka hänga med där borta.
HEJ Å HÅ
Ha det gott, Kramar i massor

Oh lalala

Vi stod på scenen och sjöng tillsammans. Vår publik var stenarna, blommorna, träden och vattenblänken. Forsens brus ackompanjerade oss med sin kraftfulla musik. Vi sträckte upp händerna mot skyn för att ta emot änglarnas jubel. En underbar konsert, en underbar dag.

Kram

Provtagning imorgon....

Äntligen fick jag ork till att boka upp en provtagningstid. Läkarmötet är den 18:e augusti och de vill att proverna tas en till två veckor innan. Så imorgon kl. 08.30 ska det stickas. Ska kolla upp om jag har några Emla plåster hemma som jag kan nyttja. Har blivit så skör i armvecken efter alla stick under behandlingarna.

Värsta tiden är nu, med bara någon vecka kvar till kontrollen. Jag sover dåligt, är på dåligt humör, lätt till gråt och känner knölar precis överallt. Har semester till veckan så då får vi väl hitta på en massa roliga saker för att lura bort det oroliga.

Har funderingar på att besöka Storforsen, det var så länge sedan. Det är inte bestämt vilken dag, det beror lite på hur varmt det blir. Hundarna ska så klart få följa med och då får det inte vara så höga temperaturer.

Är så sugen på att boka en resa, det är ett special evenemang som sker i slutet av oktober. En perfekt 40års present. :-) Det är precis vad jag behöver, en vecka med avkoppling, motion, god mat, trevligt sällskap..inga cancertankar. Vet dock inte om jag kan få ledigt från mitt jobb, men jag ska fråga iaf.

Idag är det en riktigt slö dag, mycket på grund av den dåliga nattsömnen. Har ingen ork till att fixa. Ska åka och handla lite, sedan blir det nog soffläge med förhoppningsvis en bra film. Det är mycket svalare ute idag så då har jag inte det dåliga samvetet över att jag är inomhus. Gubben jobbar helg så han kommer inte hem förrän efter 18.30 ikväll, men då är han ledig några dagar nästa vecka. :-)

På återseende....
KRAM

Semester igen

Så var mina arbetsdagar avklarade och jag kan åter igen få njuta av sköna lediga sommardagar. :-)
Jag inleder med ett härligt fotbad med lavendelolja och lite ljuvliga sommarblommor. Jag sitter under parasollet för i solen är det nästan olidligt varmt. Det doftar underbart från alla blommor runt omkring mig när vinden smeker dem.

Oron över min kommande provtagning och läkarträff, glöms för stunden bort trots stillheten och lugnet. Jag skulle kunna sitta här hur länge som helst fast då hade nog mina fötter fått fuktskador. :-)

En sak är då säkert, jag mår så gott just nu.

Kram till er alla.