Gårdagens trötthet var borta när jag vaknade på söndag morgon. Kan bero på den underbara sömn jag hade under natten och tillkommande sovmorgon. Härligt att känna sig utvilad och pigg.
Snön har vräkt ned hela dagen men temperaturen har varit tillräcklig behaglig för att locka till lite uteaktivitet.
Jag och min dotter passade på att besöka goa vänner för lite te, lek och trevliga samtal. Fick en skön avslutning på kompisträffen, genom att ta en promenad med hundarna. Qipper och Niro rusade iväg efter vägen i sådan fart så att de försvann från synfältet, dold av snön som yrde upp. Det är så kul att se dem med sådan obegränsad energi och lycka av att få springa. Önskar man hade en tiondel av den energin.
Min man hade köpt hem pizza till middag. Kommer inte ihåg när vi åt det senast, det var iaf väldigt länge sedan, varför det säkert smakade så extra gott idag.
Som avslutning på kvällen har vi njutit av det fantastiska naturprogrammet "Expedition Nya Guinea", Johan Olssons bronsplats på fem milen i OS, samt ishockeyfinalen.
Jag har haft en riktigt skön söndag.
Solrosen är ett passande namn för min blogg. Det passar in på hur jag är som person. Jag är glad, älskar sol och värme, även vårsolens sköna strålar. Tycker om att göra andra människor glada, jag vill att de ska må bra. Mitt skratt brukar smitta av sig, ibland är det säkert lite irriterande. Jag bjuder på mig själv, likt den solros som skänker frön till nästa års sådd eller mat till småfåglarna på vintern.
Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten
söndag 28 februari 2010
lördag 27 februari 2010
ZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzz...
Dagens tema har varit trötthet.
Jag tvingade mig ut för en kort promenad med Qipper. Det kändes som om benen släpades efter min kropp, så tungt var det att gå. Den friska luften och vinden gav mig dock energi att orka hela vägen.
Hoppas att den här dagen är en kulmen och att det vänder imorgon.
Dagens bästa vän har varit soffan i datarummet. Under mellandagarna investerade vi i en till TV som placerades i samma rum som datorn. På så sätt undviker vi gräl med vår dotter angående vilka program som är mest intressanta samt att jag kan ha lite mer kontakt med min man, som gärna dyker in i den väldiga surfvågen.
Har laddat batterierna genom att "slötitta" på olika program. Där emellan har jag sovit, slumrat och under reprisen av curlingfinalen, även engagerat tittat.
Kändes skönt att kunna ligga ner utan det här krypet i kroppen.
Kvällen kommer fortsätta i samma tema. Det blir väl att pendla mellan olika program, eller i alla fall mellan OS och Melodifestivalen. Lite grönsaker och dipp samt popcorn får bli kvällens lördagsmys.
Trevlig kväll!
Jag tvingade mig ut för en kort promenad med Qipper. Det kändes som om benen släpades efter min kropp, så tungt var det att gå. Den friska luften och vinden gav mig dock energi att orka hela vägen.
Hoppas att den här dagen är en kulmen och att det vänder imorgon.
Dagens bästa vän har varit soffan i datarummet. Under mellandagarna investerade vi i en till TV som placerades i samma rum som datorn. På så sätt undviker vi gräl med vår dotter angående vilka program som är mest intressanta samt att jag kan ha lite mer kontakt med min man, som gärna dyker in i den väldiga surfvågen.
Har laddat batterierna genom att "slötitta" på olika program. Där emellan har jag sovit, slumrat och under reprisen av curlingfinalen, även engagerat tittat.
Kändes skönt att kunna ligga ner utan det här krypet i kroppen.
Kvällen kommer fortsätta i samma tema. Det blir väl att pendla mellan olika program, eller i alla fall mellan OS och Melodifestivalen. Lite grönsaker och dipp samt popcorn får bli kvällens lördagsmys.
Trevlig kväll!
fredag 26 februari 2010
Omkoppling sker...
Detta inlägg har inte med växeltelefoni att göra, vilken i och för sig skulle kunna vara ett ämne för avhandling eftersom jag har jobbat inom den sektorn i flera år.
Nej, inlägget i sig är i relation med min kroppsliga funktion. Låter nog konstigt för många utav er och och tro mig det är konstigt för mig med.
Jag är en tjej som oftast är alert och snabb, kanske inte vid de största matematiska uträkningarna och problemlösningarna, men utöver det.. Dessa två dagar (torsdag och fredag) känns det som om min hjärna håller på att tömmas på batteri, den behöver en om installation.
Igår eftermiddag skulle jag ordna för nästa behandling. Min dotter kommer att följa med vilket innebär att jag skulle tillägga extra säng för boendet och boka bussresan.
Mitt i samtalet, är det som jag tappar helt fokus, syn och hörsel hänger inte med...och hjärnan säger, var god dröj..omkoppling sker..efter några långa sekunder så är allt vanligt igen.
Märker att jag kan sitta och titta på hundarna som leker ute på gården men jag ser dem inte, de är bara ett suddigt virrvarr, då säger hjärnan..var god dröj..omkoppling sker..och så sen är de tillbaka i synfältet, snöiga, busiga och glada.
Morgonrutinen med korsord är ett trivsamt nöje, en ny utmaning varje dag. När jag suttit och stirrat på ett ord i fem minuter är det dags att lägga ner projektet för stunden...var god dröj..omkoppling sker.
Jag undrar om jag har missat något, men det verkar inte så. Dessa sekunder i mellanledet av omkoppling ger signaler att nu f*n får det var nog. Annika, du måste vila!
Nej, inlägget i sig är i relation med min kroppsliga funktion. Låter nog konstigt för många utav er och och tro mig det är konstigt för mig med.
Jag är en tjej som oftast är alert och snabb, kanske inte vid de största matematiska uträkningarna och problemlösningarna, men utöver det.. Dessa två dagar (torsdag och fredag) känns det som om min hjärna håller på att tömmas på batteri, den behöver en om installation.
Igår eftermiddag skulle jag ordna för nästa behandling. Min dotter kommer att följa med vilket innebär att jag skulle tillägga extra säng för boendet och boka bussresan.
Mitt i samtalet, är det som jag tappar helt fokus, syn och hörsel hänger inte med...och hjärnan säger, var god dröj..omkoppling sker..efter några långa sekunder så är allt vanligt igen.
Märker att jag kan sitta och titta på hundarna som leker ute på gården men jag ser dem inte, de är bara ett suddigt virrvarr, då säger hjärnan..var god dröj..omkoppling sker..och så sen är de tillbaka i synfältet, snöiga, busiga och glada.
Morgonrutinen med korsord är ett trivsamt nöje, en ny utmaning varje dag. När jag suttit och stirrat på ett ord i fem minuter är det dags att lägga ner projektet för stunden...var god dröj..omkoppling sker.
Jag undrar om jag har missat något, men det verkar inte så. Dessa sekunder i mellanledet av omkoppling ger signaler att nu f*n får det var nog. Annika, du måste vila!
torsdag 25 februari 2010
Flitens lampa lyser..
Idag är det full rulle hemma, men inte med mitt traskande fram och tillbaka.
Mina svärföräldrar är här och håller på att renovera våran "lilltoa". Min kära mor ordnar med torsdagsmiddagen, ärtsoppa och plättar samtidigt som hon fejar och gnolar trivsamt.
Hundarna vandrar emellan oss, antingen för att bli kliad, få en smakbit eller för att ha koll på flocken.
Själv håller jag lite låg profil idag, kroppen orkar inte med. Har precis lagt en beställning på födelsedagspresenter till vår dotter som snart fyller år. Får hoppas att det hinner bli levererat tills dess.
Ännu en kall dag stänger in oss i husets varma kärna. Braskaminen får jobba hårt.
Lite varm choklad och en tidning blir nog min förströelse under eftermiddagen.
Mina svärföräldrar är här och håller på att renovera våran "lilltoa". Min kära mor ordnar med torsdagsmiddagen, ärtsoppa och plättar samtidigt som hon fejar och gnolar trivsamt.
Hundarna vandrar emellan oss, antingen för att bli kliad, få en smakbit eller för att ha koll på flocken.
Själv håller jag lite låg profil idag, kroppen orkar inte med. Har precis lagt en beställning på födelsedagspresenter till vår dotter som snart fyller år. Får hoppas att det hinner bli levererat tills dess.
Ännu en kall dag stänger in oss i husets varma kärna. Braskaminen får jobba hårt.
Lite varm choklad och en tidning blir nog min förströelse under eftermiddagen.
tisdag 23 februari 2010
Sömnlös i Ersnäs
Herregud, vad jag är less att inte kunna sova. Nu har det gått 5 dagar sedan jag kom hem från min behandling. Håller på med (förhoppningsvis) den sista medicinkuren för den här gången. Vet att vissa av dem gör mig speedad men nu får det vara nog.
Jag kan inte sova, ca. 5 timmar per dygn max (oftast färre timmar), sedan ligger jag och vrider på mig. Det är många tankar som far runt i huvudet om allt och ingenting. Vad jag ska göra, hur jag ska göra och varför då. Helt snurrigt!
Min kropp värker men jag kan inte få ro att ligga ned, jag går runt här hemma som en värpsjuk höna.
Har testat avslappningsövningar, vilket hjälper bra för stunden, läser, löser korsord, bara dumstirrar på TV´n. Efter ett tag måste jag gå upp och röra på mig. Torkar lite damm, gnolar och fejar. När solens strålar skiner in ser man alla dammpartiklar cirkulera i luften. Försöker se det som något positivt, de glittrar iaf vackert i ljuset (för stunden). :-)
Var och hämtade morgontidningen, brr kallt igen. Kylan och min orks frånvaro förhindrar en promenad idag. Annars är det väldigt fint ute, soligt med massor av gnistrande snökristaller.
Jag pratade med en god vän till mig i Umeå, och han kallar min fas som jag är i just nu som "att göra" fasen. Allt ska gå enligt plan, allt ska avverkas bit för bit i strävan mot ett friskt liv. Även andra rutiner, hemsysslor ska utföras, man tar för sig att pröva olika hobbys m.m. Detta stämmer mycket väl för mig, jag ska göra mycket och ingenting för egentligen orkar jag inte mycket.
Ohh, att det ska vara så krångligt. Olika faser hit och dit, men så är det med känslomässiga och kroppsliga förändringar.
Det som jag kan glädja mig åt är att min vakenhet gör att jag kan se OS, vilket har varit en skön underhållning. Ska väl lägga mig framför TV´n en stund och kolla då.
Jag kan inte sova, ca. 5 timmar per dygn max (oftast färre timmar), sedan ligger jag och vrider på mig. Det är många tankar som far runt i huvudet om allt och ingenting. Vad jag ska göra, hur jag ska göra och varför då. Helt snurrigt!
Min kropp värker men jag kan inte få ro att ligga ned, jag går runt här hemma som en värpsjuk höna.
Har testat avslappningsövningar, vilket hjälper bra för stunden, läser, löser korsord, bara dumstirrar på TV´n. Efter ett tag måste jag gå upp och röra på mig. Torkar lite damm, gnolar och fejar. När solens strålar skiner in ser man alla dammpartiklar cirkulera i luften. Försöker se det som något positivt, de glittrar iaf vackert i ljuset (för stunden). :-)
Var och hämtade morgontidningen, brr kallt igen. Kylan och min orks frånvaro förhindrar en promenad idag. Annars är det väldigt fint ute, soligt med massor av gnistrande snökristaller.
Jag pratade med en god vän till mig i Umeå, och han kallar min fas som jag är i just nu som "att göra" fasen. Allt ska gå enligt plan, allt ska avverkas bit för bit i strävan mot ett friskt liv. Även andra rutiner, hemsysslor ska utföras, man tar för sig att pröva olika hobbys m.m. Detta stämmer mycket väl för mig, jag ska göra mycket och ingenting för egentligen orkar jag inte mycket.
Ohh, att det ska vara så krångligt. Olika faser hit och dit, men så är det med känslomässiga och kroppsliga förändringar.
Det som jag kan glädja mig åt är att min vakenhet gör att jag kan se OS, vilket har varit en skön underhållning. Ska väl lägga mig framför TV´n en stund och kolla då.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)