Sammanfattning

Så var den här helgen snart över. Snabbt har det gått som vanligt, kallt har det varit som vanligt men skönt och trevligt har det varit.

Det startade redan på fredagseftermiddagen. Elin och jag for in till stan efter skolan. Vi gick runt i olika affärer, shoppade lite kläder. Käkade middag på Waldorf, en kinarestaurang, innan vi gick till Norrbotten Teatern.
Vi klev in i en fullsatt salong, jag hade bokat våra biljetter för någon månad sedan. Det visade sig att vi skulle sitta allra längst fram i mitten, till Elins stora förtjusning. Lamporna släcktes och föreställningen började, en berättelse och musikal om Snövit.
Det var en förtjusande, förtrollande och helt underbar föreställning. Jättebra sång, skådespeleri, imponerade kulisser och scenkläder. Musiken är skriven utav Orup, anpassat så klart till själva berättelsen. Den passade både barn och vuxna. Tror inte någon var missnöjd av vad de hade beskådat. Elin var så uppe i varv efteråt och tjatade om att hon ville se den igen och igen och igen och igen. Och faktiskt så kan jag hålla med henne, jag skulle nog kunna se den igen. Vi var inte hemma allt för sent men ändå så var vi väldigt trötta. La oss rätt tidigt, för att vara en fredagkväll.

Var väldigt trött på lördagen, hade egentligen ett möte inne stan den dagen men hade inte riktigt ork för det. Min man var redan uppbokad på möte hela dagen. Riktigt kallt ute men solens strålar värmde upp lite under dagen. Tog en långpromenad med en kompis och hundarna. Det är så härligt nu när det blir ljusare ute för var dag, det ger en sådan härlig energi.
God mat,trevligt sällskap och Melodifestivalen fick avsluta kvällen. Fast melodifestivalen hade jag faktiskt kunnat vara utan, fy vad det var dåligt igår. Blää

Sov jättedåligt inatt, även Elin och min man gjorde det. Vet inte vad det beror på men så är det ibland. Hade en helkonstig dröm. Jag drömde att det var en myrstig i vårt kontorsrum, massor med myror som gick parad och det är väl kanske inte såå konstigt men vad tror ni om mina giraffer jag hade i trädgården..hmmm DET är konstigt.
Började så smått att planera sommaren genom att besöka en kompis och prata fröer på grönsaker och blommor. Ska lägga en beställning idag. Lite sjukt känns det ändå att tänka på sådant när det är 20 minusgrader ute. Tog en uppfriskande promenad och kom hem med ett nygräddat, supergott surdegsbröd. Åh det smakade ljuvligt.

Tagit det lugnt resten av dagen/ kvällen. Sett film, spelat Wii, stickat och bara slappat.

Har vant mig med min nya frisyr och ledsamheten har lämnat mig för stunden. Är så tacksam över alla fina vänner jag har både utanför och innanför bloggvärlden. Ni ger mig tröst, hopp, glädje, inspiration, kärlek, värme och omtanke. Tack alla, ni är underbara!

Till veckan ska jag unna mig fotbehandling, ser verkligen fram emot det, ska bli underbart skönt.

Önskar er alla en god natt sömn och en bra morgondag.
KRAM

Glada dagar

Jag och Elin är i stan och shoppar. Vi ska avsluta dagen med en musikal på Norrbottens teatern. Kram

När man minst anar det....

Fick en riktig flashback idag och det gjorde så ont. Är helt slut i kroppen just nu, trodde aldrig att det kunde kännas så starkt.

Det började med en vanlig förmiddag på jobbet. Var lite halvstressad för jag hade en tid att passa direkt efteråt, skulle nämligen klippa mig. Kom i tid och vi pratade lite om hur frisyren skulle se ut. Fick en skön schamponering och hårmassage.
Men när hon började klippa kände jag mig jättekonstig, jag hade sagt att jag ville ha kort men skulle det verkligen vara så HÄR kort? Hon jobbade med en hårtrimmer och plötsligt känner jag hur jag faller tillbaka till den dagen då jag rakade av håret under cellgiftsbehandlingen. Jag fick nästan panik, jag bad henne avbryta och jag började skaka och gråta. Min stackars frisör, som är mycket snäll, duktig och omtänksam, blev helt förskräckt. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra. Jag förklarade att jag var nog inte beredd på att ha håret så här kort, dessutom gav trimmern sådan obehagskänslor.
Men det gick ju inte att göra så mycket åt saken nu än att fortsätta. Jag lugnade mig och hon övertygade mig om att det kommer att bli bra. Vet också att det brukar bli bra, det var bara en sådan oerhört stark känsla.Väl stylad och klar, så kände jag att jag vill hem fort.
Sa till frisören att nästa gång vill jag inte ha lika kort, men om jag känner mig rätt så har jag nog en annan åsikt om någon vecka.

Hade så svårt att bli fri gråten, vet inte om det var annat som skulle ut också. Allt kanske inte berodde på håret. Grät hela vägen hem. Min man jobbar natt så han låg och sov. Han vaknade så klart förskräckt och förvånades över min reaktion, han tyckte jag var jättefin i håret. Tufft och busigt. För mig tror jag nog att allt detta hade en djupare påverkan från allt jag har varit med om. Jag grät ännu mera, trodde inte jag kunde sluta. Min man kunde så klart inte sova vidare utan klev upp istället. Jag däremot la mig under täcket och lyckades slappna av och somnade, sov i nästan 2 timmar. När jag vaknade kände jag mig fortfarande trött, nedstämd men inte ledsen.

Resten av kvällen har känts konstig, inte riktigt som vanligt. Vet att håret kommer att växa ut och att jag kommer att vänja mig vid frisyren, men känslan som jag upplevde idag kommer nog att sitta kvar ett tag.

Det är så konstigt, senast i söndags skrev jag att jag kände mig rätt bra och så händer något sådant här.. Hur länge ska det vara så? Hur ofta kommer jag att ha dessa flashbacks? Är det något som någon utav er har drabbats av?

Ska avsluta nu, ta en skön dusch, gå och lägga mig och vakna gladare.

Stor kram till er alla...

Skön söndagkväll

Den här dagen har verkligen gått fort. Mycket kan bero på min sovmorgon till klockan 10.00. :-)

Svärföräldrarna kom förbi en stund. Elin och L spelande Wii. Tyckte svärmor klarade det galant för att vara första försöket. Hejja svärmor!

Hela familjen har städat och röjt här hemma., både inne och ute. Elin och min man tog alla returer till återvinningsstationen. Efter all städning tog Elin och jag en skön promenad med hundarna.
Sedan blev det soffläge framför vinterstudion och en god middag.

Tatueringen mår bra och jag också. Än så länge så känns det mesta bra, både fysiskt och psykiskt. Lite småkrämpor (BENEN) har jag fortfarande kvar men jag försöker ignorera dem. Allt eftersom så faller fler och fler pusselbitar på plats.
Är fortfarande väldigt trött på eftermiddagarna efter jobbet, hjärnan får arbeta hårt på dagarna. Det positiva är att jag känner mig mer och mer säker i det jag gör. Ibland när arbetsbelastningen blir för hög så stänger hjärnan av sig och jag tvingas ta en paus. Det är snart dags att boka tid hos läkaren igen, är ju bara sjukskriven till sista februari. Hoppas på fortsatt 50% ett tag till.

Nu ska jag spana in frökatalogen lite, för sommarens odlingar. Inte lätt att bestämma sig men några påsar måste det bli.

Sköt om er,
KRAM

Kvällens middag

Sushi. Mums