Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten

torsdag 13 maj 2010

Träningsvärk....så skönt


Imorse när jag steg upp upptäckte jag att jag hade fått träningsvärk. Vilken härlig känsla!

Det känns så skönt att det finns olika slags muskelvärk, den som jag nu normalt drabbas av på grund av medicinerna och den här som kändes imorse som var ett resultat av det lilla trädgårdsarbete som jag utfört.

Igår stod jag böjd över en rabatt och gjorde "vår". Det var en hel del löv och kvistar som skulle bort. Lårens baksida är lagom "möra" idag. Både jag och min man är älskare av sten, ni kan tänka er hur mycket som hade kilat sig fast där. Det gör inget, man rensar på våren sen är det fint hela sommaren (förtom något envist ogräs som lyckas dyka upp ibland.



Tror hela grannskapet känner igen min rumpa :-), eller iaf bakre sidan av min kropp. Oftast, nästan hela sommaren rensar jag ogräs, plockar vissna blommor eller planterar. Jag borde kanske måla ett ansikte på flinten, så de får ett leende mot sig också. :-).

Det blev inte så mycket krattning men tillräckligt för att göra mina armar lite ömma. Skit samma, det var det värt.

För övrigt känns kroppen mycket bättre. Min förbättrade sömn har gjort undervärk mot den i övrigt. Enda problemet som är kvar är magkatarren. Trodde den var ok så jag slutade ta mina tabletter, men igår fick jag en attack igen så det var bara att knapra piller igen.

Nu väntar solen på mig därute, vi ses, kram.

onsdag 12 maj 2010

Mammas lilla flicka..

Idag har vi vinkat av vår dotter på Luleå Airport. Hon ska delta i en folkdansfestival i Göteborg. Det är första gången hon åker iväg utan oss på en längre resa. Hon kommer däremot att vara i tryggt sällskap av vår kära granne som är med som en av ledarna, samt 4 vuxna till och de andra barnen i hennes dansgrupp.

I går kväll pratade vi om resan och hon sa att det kändes lite pirrigt men spännande. Hon var inte alls orolig. Imorse när hon vaknade sa hon att hon hade sovit som en gudinna. Hon ringde runt till farmor och farfar och mormor och kollade hur "bra" de hade sovit. Hon anade att de hade haft en orolig natt. :-)

När vi sa hej då på flygplatsen kom det tårar, de rann nedför hennes kinder. Lilla vännen är ju bara 11 år, det är inte så lätt att skiljas från mamma och pappa när man är van att alltid vara dem nära.
Fick senare ett sms att de var framme i Göteborg och allt var bara bra. De hade installerat sig på vandrarhemmet och hunnit med lite sightseeing. Det hade regnat lite.

Nu ikväll när hon ringde och sa godnatt kom tårarna tillbaka. Hon tyckte det var så hemskt att vi var så långt borta ifrån varandra. Hon bad mig skicka slängkyssar genom fönstret så att hon kunde fånga dem. Jag frågade henne om hon kände min hemska andedräkt, eftersom jag hade ätit en vitlökskorv tidigare. Hon skrattade... Vi sa godnatt och vi skulle höras vid imorgon igen. Min man som jobbade eftermiddag hade också pratat med henne, inget gråt men hon var lite dämpad.

Det är alltid jobbigt att höra sitt barn vara ledsen. Tankarna går tillbaka till dagistiden när man lämnade henne gråtandes för att åka till jobbet. Man visste att så fort bilen var ur sikte så var allt bra igen. Tror även att det ordnade sig ikväll. Hon har den tröst hon behöver där nere men påminnelsen om att hon saknar oss kommer varenda gång hon pratar med oss i telefon.

Är helt övertygad om att hon kommer att få en fantastisk resa med massor med dans, musik, nya vänner och upplevelser. Lite mindre gråt varje kväll kommer göra allt lättare och vips så är mammas "lilla" flicka hemma igen.

tisdag 11 maj 2010

Tröttheten kommer ikapp

Äntligen har jag fått sova ordentligt. Yippi!

Igår hade jag förmågan att somna om efter att dottern cyklat till skolan. Jag lyckades sova två timmar, det kändes fantastiskt. Inatt var det lite oroligt men jag sov som en stock fram till (hör och häpna) kl. 11.00 på FÖRMIDDAGEN. Det var väldigt skönt och som tur var så sken inte solen ute utan det var mulet och kyligt.
Har en tendens att alltid få dåligt samvete av att ligga i sängen när det är fint väder ute.

Mitt humör har varit mycket stabilare i helgen och under måndagen, till både min och min familjs stora lättnad. Kan hända att allt shoppande i helgen var den rätta medicinen :-), eller så är det bara det gamla vanliga mönstret. Jag mår ju alltid bäst sista veckan innan nästa behandling.

Benen känns faktiskt lättare. Var ute en stund i trädgården både i söndags och igår. Jag prövade att kratta lite försiktigt, kändes inte så bra i armarna men jag njöt ändå. Det doftar så gott ute och det känns fantastiskt att hjälpa våren att spira.

Bokat sjukbussen för min nästa nedresa som ska bli den 17:e maj. Min sista behandling av cytostatika närmar sig. Tänk ändå vad tiden har gått fort, det känns konstigt, tomt. Har svårt att komma ihåg vad som egentligen har hänt under den här tiden mellan januari tills nu. Som tur är har jag min anteckningsbok och bloggen att gå tillbaka till och läsa om tidigare händelser och upplevelser. Det är väl en period som jag både vill och inte vill minnas.

Nu skiner solen ute, så jag ska sätta mig på altanen och ta en kopp kaffe. Återkommer senare...

söndag 9 maj 2010

Lördagsutflykt nr. 2

Eftersom det var en sådan fin kväll beslöt vi (familjen) för att ta en promenad. Kvällen var klar, solig och vacker. Senare efter middagen kl. 20.15 tog vi bilen och körde till skogen. Vi promenerade efter en fin skogsväg och småpratade. Vår dotter var lite trött och var inte så sugen att följa med men vi lyckades övertala henne att gå längre och längre.

Vilken tur att vi gjorde det! Plötsligt stannade min man till och viskade att " kolla, är det inte en bäver som sitter där nere vid strandkanten" och visst var det det. Bakom den satt ytterligare en till. Vi lyckades smyga oss närmare dem, så pass att vi bara var ca. 15 meter ifrån dem. Bävrar är mycket skygga men de ser väldigt dåligt, däremot är luktsinnet otroligt bra. De plaskade med paddeln, när de upptäckte oss, de gör så när de blir skrämda. Vi stannade kvar på samma plats och efter ett tag kom de båda simmandes tillbaka. Min man lyckades få några fina bilder med kameran medans jag och dottern kunde följa allt genom kikaren. Vår dotter tyckte detta var sååå coolt och mycket bättre än tvprogrammet "Mitt i Naturen" för nu var det ju vi som var mitt i naturen. :-)

Äventyret fortsatte på tillbakavägen. Vi hörde några orrar och ju närmre vi kom desto starkare blev ljudet. Vi kunde inte se några fåglar men ljudet avslöjade ett fantastiskt orrspel. Återigen stötte vi på björnspår. Den här gången var det ingen stornalle utan mest troligt en fjolårsunge som varit framme.

Väl hemma igen var kl. 22.30. Vi var helt överens om att kvällens upplevelser var helt klart bättre än ytterligare en lördagskväll i tvsoffan. Vår dotter var supernöjd och ångrade inte att hon följde med.

Bilden nedan visar hur bävern har gnagt av en björkstam



Lördagsutflykt nr. 1

Sedan jag blev sjuk har jag varit väldigt försiktig och lite feg (tror jag) att åka iväg på lite längre turer. Bara de nödvändigaste resmålen som t.ex. mataffären, apoteket, vårdcentralen, systemet, handlingscentret Storheden och i värsta fall en kort vända till själva stan, Luleå. Sedan några få besök på jobbet.

Antingen så har jag inte mått så bra, inte haft lust, det har varit dåligt väder, har inte velat åka ensam, rädd för att få någon infektion m.m. Men i helgen var det dags att åka på en lite längre tur. Jag mår mycket bättre och kände att nu var det dags.

Jag och min man samt ett par goda vänner till oss drog till Haparanda och IKEA. För er som inte känner till norra Sverige så ligger det ca. 1.5 timmes bilfärd nordost från min by.

Det är lustigt det där med IKEA. Jag hade sagt till min man att det inte var så mycket som vi skulle handla, vi skulle bara åka dit för ro skull egentligen. Väl framme med min man nästan fastklistrad vid vagnen startade rallyt. Fattar inte vad som händer i (oftast) kvinnornas hjärna..plötsligt finns det hur många saker som helst som man bara måste ha. Jag sprang hit och dit och la grej efter grej i vagnen. Männen (i alla fall min man) gick sakta efter med var sin vagn, stannade till ibland och suckade djupt, fortsatte sedan med tunga steg..mumlandes ibland "mmm, det blir nog bra älskling" eller " behöver vi verkligen det?". Allt resulterade i en ny kontorsstol, kuddfodral, ljus, glas, vas, lampskärmar, duschdraperi, toaletttillbehör och massa annat.

Vi åt lunch på MAX. Oh, vad jag har längtat efter en flottig hamburgare med pommesfrites. Har inte ätit det på länge och jag måste erkänna att det var riktigt gott. Runt IKEA finns det lite andra affärer, så självklart var vi tvungna att besöka dem med.

Resan avslutades med en fikapaus i en sommar stuga hos gemensamma goda vänner. En riktigt trevlig shoppingresa med både skratt, solsken, fina vänner och gott humör.