Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten

fredag 23 juli 2010

Tillbaka efter första strålbehandlingsveckan

Fort var det gjort. Den här veckan har rusat iväg i expressfart.

En sak kan vi konstatera att några campare är vi inte, i alla fall inte på en sådan här stor camping. Det var fullt med folk, överallt. Jättelånga köer in till servicehus, WC, lekparker, poolområden m.m. Tur att vi ändå är vana att bo spartanskt, så allt gick bra. Vi tillbringade inte så många timmar i stugan men eftersom vi hade hundarna med oss var vi tvungna att boka en djurtillåten bostad, tyvärr utan WC och dusch.

Det fantastiska vädret ordnade så att vi tillbringade vår fritid på stranden, vid poolen, på verandan, uteserveringar, i motionsspåret m.m. Under torsdagen var vi och shoppade på stan, det var ändå mulet och blåsigt. Vi har njutit av många goda middagar de sköna sommarkvällarna.

Har haft lite ont i benen efter alla promenader men ingen fara. Simmade några längder i poolen vilket var efterlängtat, jobbigt och skönt. Ska fortsätta med simningen så fort Terapibadet öppnar intill NUS.

Min behandling har fungerat finemang. Första behandlingen tog lite längre tid eftersom de skulle rikta in stråldatorn, sedan skulle en läkare ge sitt godkännande innan de kunde köra igång. Efter den behandlingen ritade de upp riktmärken med en penna. Det är viktigt att man inte har så ljusa känsliga BH ar på sig för det färgar av sig lite. Det var även restriktioner angående hur man fick duscha och smörja in sig, eftersom de markeringarna ska synas vid varje behandling.
En dator tog kort på min överkropp för att de ska ha koll på mina markeringar.
Nu har det varit så varmt ute så jag har svettats en hel del, så de fick fylla i markeringarna efter varje gång.

Tredje omgången satte de fast en tejp med censor som mätte strålningsdosen, samt mätte avståndet mellan mig och själva maskinen. Det är tydligen lag på att det ska registreras och mätas.
Igår tog de en bild på mitt ansikte med en digitalkamera som en extra säkerhet och identifiering

Min man och dotter följde med mig in första dagen så att de fick se rummet där jag ligger och själva maskinen. För dottern var det lite läskigt och hon sa att hon tyckte synd om mig. Det känns ingenting med faktiskt idag kände jag en lätt ilning i bröstet, men det behöver inte bero på behandlingen.

Det kändes lite läskigt första gången, eftersom jag inte visste vad som väntades men resterande gånger har gått bra. Herregud, har nog aldrig visat upp mina bröst så mycket som nu, inte ens när man var ung och blygsamt solade topless skymd bakom ett vindskydd eller buske.

Nu är det bara att tvätta lite och packa om väskan för nästa vecka. Har fått en tid kl.15.30 vilket gör att jag får lite sovmorgon på måndag.

Jag hoppas att alla gånger ska gå lika smidigt och att jag slipper få obehagliga biverkningar. Har laddat med kamomillte vilket jag har hört är bra att badda med.
Känns lite konstigt att åka ned och vara där helt själv men jag vet att jag snart kommer att få trevligt besök, ser fram emot det.

Önskar er alla en trevlig kväll, kram till er alla.

4 kommentarer:

  1. Hej hej. Skönt att första veckan är gjord. Och att ni kunde ha lite semester samtidigt.
    När jag var i Umeå på strålning så köpte jag 98% Aloe Vera gel. På hälsokosten. Den var bra mot brännskador. Men det var först sista veckan som jag blev röd. Ett litet tips.
    Dom är ju snälla och bokar in tidigt på fredagar, om man ska åka buss långt. Så man ska hinna med tidiga bussen hem.
    Njut av helgen nu. Hoppas att det är skönt väder uppe hos dig.
    Här i Jämtland har det varit en solig men kall dag. Snö i fjällen natten som var:-( Lite tidigt.
    Kram Monica.

    SvaraRadera
  2. Det där med camping på stora campingplatser... Vi har en liten husvagn som vi släpat efter oss i 4år nu,brukar försöka fricampa så mycket som möjligt.Tar in på camping när den andre börjar rynka på näsan om man kommer för nära. =)
    Även om du egentligen blir ensam i Umeå till veckan så har du många som är med dig iallafall och tänker på dig.
    Tycker du är så duktig att hålla modet uppe. Heja Annika!!
    Kram Helen

    SvaraRadera
  3. Härligt att du är tillbaka på bloggen:)
    Ja vi är många som är med dej här så jag hoppas inte du ska känna dej så ensam.

    Kramar från Lisbet

    SvaraRadera
  4. Känner så väl igen vad du menar med att visa brösten i tid och otid. Helt naturligt tar man av sig på överkroppen. :-) Idag har jag fått min allra sista strålbehandling och jag tycker att huden klarat sig riktigt bra.

    Kram från Viktoria

    SvaraRadera