All väntan och förberedelser har kommit ikapp. Det känns väldigt definitivt nu när väskorna står färdigpackade i hallen. Ytterligare en etapp i min behandling men samtidigt också ytterligare en påminnelse om min sjukdom.
Tankarna snurrar runt i min hjärna, på allt kul som vi (familjen) ska göra tillsammans i veckan, på mina nya bekantskaper, på behandlingen, på min ensamhet, på sjukdomen, på min dotter, man och andra familjemedlemmar m.m. Det är många tankar som påverkar.
Jag kommer att ha väldigt mycket mer tid över för reflektioner. Ibland kan det vara skönt att vara för sig själv, men tanken att vistas på ett hotellrum så länge känns trist.
Vet att jag kommer att ha det bra där nere men just nu känns det lite ledsamt.
Jag kommer att komma tillbaka ännu mera stärkt som person, med mer erfarenhet och tacksamhet.
Det är svårt att förstå att elaka celler kan orsaka sådan fruktansvärda skador och jag lider med de personer som drabbas. Lyckligtvis är det många som botas och jag ska bli en av dem.
Sköt om er, kramar i massor
Solrosen är ett passande namn för min blogg. Det passar in på hur jag är som person. Jag är glad, älskar sol och värme, även vårsolens sköna strålar. Tycker om att göra andra människor glada, jag vill att de ska må bra. Mitt skratt brukar smitta av sig, ibland är det säkert lite irriterande. Jag bjuder på mig själv, likt den solros som skänker frön till nästa års sådd eller mat till småfåglarna på vintern.
Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten
fin blogg lycka till kram kerstin
SvaraRaderaTack så mycket Kerstin.
SvaraRaderakram