Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten

onsdag 16 december 2009

Väntan..

Igår tisdag var det dags för återbesök på Sunderby sjukhus. Vi åkte tillsammans min man och jag. Hamnade bakom plogbilarna på väg dit, så vi blev lite försenade. Fick ändå vänta lite innan läkaren kom.

Tyvärr var inte analysen färdig. De skulle ta upp mitt ärende igen på torsdag, varav jag kan få besked på fredag. TYPISKT, hade velat få ett svar, vill ordna upp min tid, är less på att vänta. Kände mig helt nollställd i huvudet, fast efter en stund kom frågorna. Tänk om det gått vidare via blodet, var är cellerna då? Börjar känna efter så mycket att jag inbillar mig att jag har ont överallt.
Det är inte klart med vilka behandlingar jag ska få, det finns så många olika cancerarter, så det får analysen utvisa.

Under operationen tog de ut tre stycken lymfkörtlar, och cancern hade inte spridit sig vidare genom lymfan, vilket är mycket positivt. Genom första biopsin kunde de konstatera att min tumör var snabbväxande och att risken finns att celler har kunnat sprida sig via blodet. Om analysen visar på det så blir det cellgifter för att behandla hela kroppen. Det lät på läkaren att de eventuellt sätter igång det först för att snabbt stoppa spridning. För att vara säker på att allt är borta från bröstet så blir det strålbehandling. Läkaren var helt övertygad och sa lugnande att när man tar bort en tårtbit och strålar är det lika säkert som när de tar bort hela bröstet.

De skulle förlänga min sjukskrivning från 20/12 och framåt, vet inte hur länge.
Om det blir cellgifter kan det handla om ca. 18 veckor och därefter strålning i 6 veckor - så hela våren och in på sommaren. Självklart kommer det att bli tufft.

Det är nu viktigt att jag tänker på mig själv och prioriera det. Enl. läkaren så kan man (om man mår bra) ha en aktiv sjukskrivning med t.ex. promenader och simning. Vid cellgiftsbehandlingen är det viktigt att man är försiktig och undvika människor som är förkylda och sjuka, lätt att man blir smittad p.g.a. det försämrade immunförsvaret.

Vi träffade en kurator efterår. Skönt att få ett ansikte. Hon var behaglig och lätt att prata med, relativt ung men med stor erfarenhet. Tror hon kan vara till stor hjälp för hela familjen.

Jag har en känsla av att jag kommer att få både cellgifter, strålning och säkert något annat. Mår säkert skitdåligt och tappar allt hår. Skulle det ske något annat är det vara positivt.

När jag kom hem fick jag sprängande huvudvärk, nästan ett migränanfall, men det gick över efter lite sömn. Har funderat mycket men känner mig ändå inte så orolig, men jag vill veta vad som händer.

Allt ska gå bra, det måste göra det!

3 kommentarer:

  1. Typiskt att du inte fick riktigt besked. Det är ju inte kul med all väntan. Är kanske lättare med cellgift och strålning under vårkanten då ljuset återvänder. Kram Malin

    SvaraRadera
  2. Jag förstår att väntan är det jobbigaste nu. Kom ihåg att prioritera dig själv och familjen nu. Fundera över allt som du mår bra av, och unna dig allt gott du kan komma på. Vi tänker på er!
    Kram A-L med familj

    SvaraRadera
  3. Jag förstår att du blev besviken över att inte få besked om hur ni ska gå vidare. Måste vara enormt jobbigt att inte veta. Tänker på dig och vet att det kommer gå bra. Du har en sådan positiv energi och familj och vänner som älskar dig. Så tillsammans ska det gå!Kramar från Clara & CO

    SvaraRadera