Besök på jobbet..

Igår var jag och träffade mina underbara arbetskamrater på jobbet. När jag kom till parkeringen fick jag en liten känsla av panik och var nästan på väg att vända hemåt. Jag tänkte "vad gör jag här, måste hem", men jag beslöt mig för att parkera bilen och gå in. På mycket darrande ben steg jag in genom entrén. Hela min kropp skakade, vilket nästan blev en dominoeffekt på dem jag mötte. Vi kramades och darrade ihop. Vilket härligt mottagande. Jag älskar verkligen min arbetsplats och alla fina människor som arbetar där.
Ju fler jag träffade och pratade med ju mer avslappnad blev jag. Förstår inte riktigt hur jag kunde känna mig så spänd, men det är nog min oro över andra.
Har valt att berätta angående min sjukdom för väldigt många, och vill inte att det ska vara någon hemlighet för någon. Jag tror att på så sätt det är lättare för de som tar emot informationen att hantera sina egna känslor. De kan med gott samvete vända sig till någon annan och få stöd.
Känner verkligen att jag har en jättestor hejarklack som hjälper mig att kämpa.
Jag vill tacka er alla för allt stöd jag får, ni hjälper mig verkligen att vilja kämpa och komma tillbaka till er igen.
Puss och kram!