Hemma igen

Usch så otäckt det var. Redan när vi närmade oss parkeringen kände jag mig yr. En klump i magen som sakta men säkert vandrade uppåt. När jag väl satt i väntrummet lekte den med gomspenen som en kräkreflex.

Jag blev hänvisad till en korridor där operationssalar stod i rad med draperierna i givakt. Fick ta av mig på överkroppen och åter igen den vita (eller f.d. vita) skjortan på. Det dröjde ett tag innan jag fick komma in, med darriga ben klev jag över tröskeln.

Allt var iordningställt och det var bara att lägga sig på britsen. Kirurgen hälsade och frågade hur jag mådde. Med en knappt hörbar röst sa jag att jag kände mig ängslig, orolig men ändå bestämd över att slutföra det hela. De sprutade in lokalbedövning, det tog en stund innan det började verka. Gråten var nära, det gjorde ont ..eller var det bara inbillning. Det gröna skynket lades runt snittområdet, samt mot hals och ansikte. Jag började gråta, tårarna rann, de fick vänta en liten stund innan de kunde fortsätta..jag hade svårt att ligga still.
Ett snitt, och borttagning av vävnad som vuxit fast runt venporten, sedan lite mer bedövning....vips så var den borta. Några stygn och omslag så var det färdigt.

Så skönt att bli fri den jäveln! Kände mig yr...mest troligt lågt blodsocker..hade inte hunnit äta lunch innan. Kände mig tom..ledsen men lättnad. Otroligt många känslor, flashbacks.

Var hemma ca. 12.30, åt lunch, drack kaffe och åt en bit sockerkaka till efterrätt. Är trött, har ont men mår jättebra. Ska ta några värktabletter och lägga mig ned en stund.

Är så glad att detta är över, ytterligare ett steg framåt. Yippi!

KRAM!

Snart fri..

Det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot imorgon. Äntligen så ska jag få ta bort min venport. Imorgon kl. 11.00 ska det ske ett litet kirurgiskt ingrepp. Vet att det går snabbt och inte alls lika komplicerat som att sätta dit den, men jag är ändå väldigt nervös. Själva känslan av att åter igen komma till kirurg mottagningen gör mig illamående, samtidigt som jag längtar till min befrielse.

Kan inte låta bli att tänka...tänk om..jag måste använda den igen..ska jag verkligen ta bort den? Självklart ska den bort men jag har svårt att koppla bort tanken på att cancern kan komma tillbaka.

Nä fy vad deppigt....måste ha glada tankar. Hmmm..vad gör mig glad?
Det här till exempel:

SOL CHOKLAD GOD MAT GOD DRYCK GLADA MÄNNISKOR VÄRME SNÖ(om man vill åka skidor) SOMMAR VINTER HÖST VÅR BLOMMOR VÄXTHUS GRÖNSKA FÅGELSÅNG GRILLSÄSONG PAKET DUGGREGN HUNDAR BARN VÄNNER MIN FAMILJ PIMPELVINSTER SAND MELLAN TÅRNA SKRATTANFALL HUMOR ETT BREV ETT HEJ MINA BLOGGVÄNNER ...M.M.

Jag ska tänka positivt om imorgon, befrielsens dag, koncentrera mig på det och inte på själva smärtan och ångesten. Vet att jag kommer att klara av det.

KRAM på er alla!

Seger till Seger

Tävlingen är avslutad. Min man vann och jag kom på delad tredje plats. Tillsammans är vi tolv tusen kronor rikare. :-D Nyss ätit påskmiddag och snart bastu. Det känns skönt. Härligt att vara här, inga krav, inga cancertankar. Ha det gott. KRAM

Påskafton

Idag är det pimpeltävling. Jag sitter laddad och klar på isen. Solen skiner äntligen över oss och värmer skönt. Hoppas att även fiskelyckan vill närvara. Återkommer med rapport. Skit fiske på mig!

Nordliga breddgrader

Aldrig förr har det varit så lite snö under påsk som denna. Idag har det regnat lite. Vi har gräddat våfflor på verandan, spelat kula och promenerat. Det verkar klarna upp nu, tror på sol imorgon. Snart är det bastu. Skönt! KRAM