Med lätta steg

Jag var så otroligt trött när vi äntligen kom hem igår kväll. Det har varit en väldigt hög anspänning inom mig de senaste veckorna och allt släppte efter mitt läkarbesök igår. Nog för att det återstår både mammografi och skelettröntgen men jag är inställd på att allt är bra och att jag är cancerfri (för tillfället).
Läkaren skrev ut fler insomningstabletter åt mig men jag kan säga er att igår behövdes de då inte, jag somnade innan huvudet landade på kudden och sov hela natten.

Vaknade trött men lycklig. Det var med lätta steg jag for till jobbet och alla var så glada för min skull. Tack alla ni för er fina omtanke både här hemma och i bloggvärlden. Blev så glad att det var så många som har tänkt på mig.

Igår var det ett år sedan jag fick det slutgiltiga resultatet och beskedet om min bröstcancer och det kändes underbart att få ett positivt besked när jag träffade läkaren. På något sätt är cirkeln sluten. Jag vet ändå att vad som helst kan hända, även att jag får tillbaka min cancer men just nu känner jag ingen oro över det, jag får ta det då, när det kommer.

Det är värt att fira att jag är så bra som jag är!

Jag ska försöka att njuta av dagen, för det går inte i repris. Ska försöka komma igång att motionera mera, eller förresten jag SKA börja motionera.
Det gäller att ha rätt inställning och bestämma sig. Det är väl så att den bästa motionen är den som blir av.

Sköt om er och kramar till er alla,