Det gick jättebra med sprutan, tack vare min kära vän som kunde hjälpa mig. Ont tog det, så det var tur att jag slapp göra det själv.
Jag känner igen mina biverkningar, de stämmer in på den förra behandlingen. De kommer smygandes allt eftersom. Man lär sig mer efter varje behandling, så efter den andra har jag haft mer flyt i medicineringen, vilket har gjort att jag än så länge inte är lika drabbad.
Benen pirrar och är tunga, men svedan i munnen och magproblemen har valt att hålla sig undan ett tag till.
På något konstigt sätt känns det skönt att mönstret upprepar sig, det vore värre om något nytt symptom dök upp. Allt som är igenkännande känns tryggt.
Det är väl sprutans biverkningar som borde visa sig snart. Kände lite igår kväll, men en Alvedon hjälpte till att dämpa värken. Det kändes som otrolig träningsverk.
Det kan i och för sig bero på att jag såg OS sändning med sådan inlevelse, då Hellner och Olsson tävlade i längdskidor igår kväll och tog både guld och bronsmedalj, Oh vilken spänning. :-)
Det är lika bra att ta en dag i taget, och idag känns det ganska bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar