Sömnlös i Ersnäs

Herregud, vad jag är less att inte kunna sova. Nu har det gått 5 dagar sedan jag kom hem från min behandling. Håller på med (förhoppningsvis) den sista medicinkuren för den här gången. Vet att vissa av dem gör mig speedad men nu får det vara nog.

Jag kan inte sova, ca. 5 timmar per dygn max (oftast färre timmar), sedan ligger jag och vrider på mig. Det är många tankar som far runt i huvudet om allt och ingenting. Vad jag ska göra, hur jag ska göra och varför då. Helt snurrigt!
Min kropp värker men jag kan inte få ro att ligga ned, jag går runt här hemma som en värpsjuk höna.

Har testat avslappningsövningar, vilket hjälper bra för stunden, läser, löser korsord, bara dumstirrar på TV´n. Efter ett tag måste jag gå upp och röra på mig. Torkar lite damm, gnolar och fejar. När solens strålar skiner in ser man alla dammpartiklar cirkulera i luften. Försöker se det som något positivt, de glittrar iaf vackert i ljuset (för stunden). :-)

Var och hämtade morgontidningen, brr kallt igen. Kylan och min orks frånvaro förhindrar en promenad idag. Annars är det väldigt fint ute, soligt med massor av gnistrande snökristaller.

Jag pratade med en god vän till mig i Umeå, och han kallar min fas som jag är i just nu som "att göra" fasen. Allt ska gå enligt plan, allt ska avverkas bit för bit i strävan mot ett friskt liv. Även andra rutiner, hemsysslor ska utföras, man tar för sig att pröva olika hobbys m.m. Detta stämmer mycket väl för mig, jag ska göra mycket och ingenting för egentligen orkar jag inte mycket.

Ohh, att det ska vara så krångligt. Olika faser hit och dit, men så är det med känslomässiga och kroppsliga förändringar.

Det som jag kan glädja mig åt är att min vakenhet gör att jag kan se OS, vilket har varit en skön underhållning. Ska väl lägga mig framför TV´n en stund och kolla då.