Man kan nog aldrig tro att allt är klappat och klart förrän man är riktigt säker. Det har ju gått alldeles för kort tid ännu, men jag känner mig ivrig och vill gå vidare fast så fort går det ju självklart inte.
Sov jättebra i natt. Har känt mig tung i kroppen, men tabletterna mot halsbrännan/ magkatarr har hjälpt bra.
Verkar ha fått en typisk reaktion av behandlingen med rodnad, varma fotsulor och händer, lite trött. Under dagens lopp har jag känt mig tyngre och tyngre. Benen har känts som bly. Detta var också några utav biverkningarna att man kunde få en inflammation och samla på sig vätska.
Sådana här gånger är det tur att man har varit två personer på plats när vi träffade läkaren. Min fantastiska man hade förstått behandlingen av kortisonet lite bättre än mig, vilket innebär att jag ska fortsätta ta tabletterna, fast successivt dra ner på antalet.
Är så stolt över min familj. Jag älskar verkligen dem av hela mitt hjärta. Skulle inte klara mig utan dem. De kämpar tillsammans med mig och stöttar mig i alla lägen.
Jag mår bra psykiskt än så länge, är mitt i nuet, i min kamp. Är fortfarande lugn mot vad som komma skall. Mina ben värker som bara den just nu, men jag vet att det kommer att försvinna.
Solrosen är ett passande namn för min blogg. Det passar in på hur jag är som person. Jag är glad, älskar sol och värme, även vårsolens sköna strålar. Tycker om att göra andra människor glada, jag vill att de ska må bra. Mitt skratt brukar smitta av sig, ibland är det säkert lite irriterande. Jag bjuder på mig själv, likt den solros som skänker frön till nästa års sådd eller mat till småfåglarna på vintern.
Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar