Celluiter, apelsinhud m.m., ja allt som man kallar groparna på låren finns där hos de allra flesta, men under den här pansarn finns något annat. Numera känns mina ben fastare men ännu knöligare. Vet inte om hur cellgifterna påverkade fettvävnaderna men helt klart påverkade de benen. Efter ca. 6 månaders "blyben" fick jag äntligen rörelsefriheten åter men värken fanns kvar mycket längre. Kan fortfarande känna av lite.
Tycker dock att de är så knöliga, vet inte om ni andra har det så. Har ni något bra knep till att det ska bli bättre?
Att massera gör bara ont.
Har bokat tid för återkontroll i augusti. Har beslutat mig för att inte tänka så mycket på det, fast jag vet att hypokondrin kommer smygande snart. :-)
Känner att jag skulle behöva lite tid helt för mig själv, utan hundar, man och barn. Bara vara, göra det jag känner för, för stunden. Ibland blir det lite för mycket. Sedan vi fick hem valpen har jag fått alldeles för få sådana stunder. Känner mig trött.
En stund i trädgården gör gott. Det blir bättre när vi får semester, då kan vi alla få koppla av tillsammans. Ser verkligen fram emot det.
Ha en skön kväll.
KRAM
Solrosen är ett passande namn för min blogg. Det passar in på hur jag är som person. Jag är glad, älskar sol och värme, även vårsolens sköna strålar. Tycker om att göra andra människor glada, jag vill att de ska må bra. Mitt skratt brukar smitta av sig, ibland är det säkert lite irriterande. Jag bjuder på mig själv, likt den solros som skänker frön till nästa års sådd eller mat till småfåglarna på vintern.
Saker som gör mig glad - Fina fiskevatten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar