Packar

Imorgon drar vi upp till stugan. Ifjol blev det inget påskfirande i stugan för mig. Då hade jag fullt upp med min cellgiftsbehandling, så jag orkade inte. Så den här gången känns det extra kul att åka dit.

Det blir jätteskönt. Mina svärföräldrar är redan på plats, så allt är i sin ordning. Sängar renbäddade, stugan uppvärmd, kylen full med mat, nya tandborstar, rena badhanddukar för kvällarnas bastubad, täljda grillpinnar, sprakande eld i vedspisen, påskpyntat och fint.
Det enda som kanske inte är detsamma är att det är så lite snö. Elin har sett fram emot att åka skoter men det lär nog inte bli av. För mig gör det inte så mycket, jag kan åka längdskidor, promenera eller bara sitta i solen och njuta. För sol ska det bli, hoppas jag iaf.

Ser fram emot de nygräddande våfflorna på altanen, grillkorven, lukten av eldrök i kläderna, sotet på fingertopparna, fågelsången, ugglans hoande, det torkade renköttet, mitt och min svärmors fnitter, påskägg, pimpeltävlingar och avslappning.

Jag tänker på er alla som är mitt inne i eran behandling, hoppas att ni får en skön påsk och att ni hinner njuta lite. Jag vet hur det känns...men som ni ser så kommer det nya tillfällen. Detta är mitt nya tillfälle.

På återseende och Glad Påsk!
KRAM