Besök på jobbet

Imorse när jag satt och åt frukost samtidigt som jag läste morgontidningen fick jag en inpuls om att jag skulle ta och besöka min arbetsplats. Det var väldigt länge sedan sist, tror det var kring den 20/12, så det var verkligen på tiden.
Sagt och gjort, lika bra att passa på medans hurmöret och kroppen känns ok. Jag bytte genast om från pyjamas till något mer respektabelt. Stod länge och testade olika huvudbonader med beslöt till slut för att ta peruken. Är inte riktigt vän med den, den är lite för stor och varm. Ångrar lite att den har så långt hår, nästa peruk ska ha kortare frisyr.

Nåväl, uppstylad och klar satte jag mig i bilen och styrde kosan mot jobbet. Herregud vad hjärtat bultade (igen), det var ju precis samma känsla som när jag var där i december. Jag förstår inte att det kan kännas så tungt att besöka en plats som är så bekant, både med människor och lokaler. Jag parkerade bilen på en utav besöksplatserna, fick nästan dåligt samvete att ta upp en sådan plats men just nu så är jag ju faktiskt besökare.

Fick en varmt bemötande av alla mina kära arbetskollegor, massor med kramar och välkomsthälsningar. Har under min tid hemma lyckats koppla bort jobbtankar men när man är där på plats igen bubblar de upp lite och jag inser hur mycket jag har saknat alla och allt. De människor som finns där är väldigt omtänksamma och är ändå en del av mitt aktiva liv. Att så många visar sin sympati och värme hjälper mig att kämpa på och längta tillbaka, det är helt underbart.

Käkade lunch på Helmers tillsammans med både gamla och nya kollegor. Det har precis avslutats en stor omflyttning av alla avdelningar så det tog några timmar innan jag hade gått runt och träffat de flesta.

Är helt slut i kroppen efter besöket, men det är helt klart värt det. Jag har haft en underbar dag tillsammans med alla goa människor, så lite värk i huvud och kropp får jag ta.

Ha det bra till nästa gång vi ses, kära vänner.