OBS!Detta är ett långt inlägg, hoppas ni orkar läsa det.
Så var vi tillbaka till vår kära dotter, hundarna och huset. Det har varit en resa full av...VÄNTAN. Undantaget var att det faktiskt hände saker också.
Vi åkte ned med buss, tyvärr var dubbeldäckaren trasig så vi fick en utbytes buss. Det gick lika bra. Det som skiljde dem åt var att de inte kunde sälja varma drycker på den här resan samt att toaletten var lite sämre. Vi fick spola genom att hälla vatten från en dunk. Bussen är bemannad av en chaufför så klart och en bussvärd. Bussvärdens uppgift är att se till att alla trivs, informerar om nästa stopp och säljer smörgåsar, dryck och lite godis. Själva resan tar ca. 4 timmar.
När vi åker hem från våra fiskeresor brukar vi tävla om hur många djur vi ser efter vägen. Vi bestämde oss för att tävla lite på vägen till Umeå.
Jonas tippade 5 älgar och 2 rådjur, jag tippade 4 älgar och 2 rådjur samt några orrar.
Ingen av oss vann, vi hade så fel. Vi såg 1 älg, 8 rådjur och en stor hjord med renar. Vi lyssnade även på musik, vi hade laddat mobilerna med massor med favoriter.
Väl framme checkade vi in på patienthotellet Björken. Vistelsen bokas av onkologen så vi behövde bara meddela i förväg att min man skulle följa med. Åt middag och tog en promenad. Såg lite TV, löste korsord och lyssnade på musik. Hade svårt att somna, det var så varmt i rummet. Vi hade inte så mycket till utsikt, en snövall skymde halva fönstret, men det gick bra ändå.
Den andra dagen var lång. Hade tid för provtagning kl. 08.00 men eftersom det är första gången man är på plats var det inte så lätt att hitta, dessutom var det säkert tio till i väntrummet. När det väl var min tur hann jag inte göra något för jag var tvungen att rusa till Nukleär avd. för att kolla hjärtat i vila. Det tog ca. 1 timme. Sedan skulle de kolla EKG i vila, tyvärr saknades remiss så jag fick gå tillbaka till onkologen för att få det. Passade då på att ta de prover som var tänkt från morgon. Fick remiss, åter till EKG testet. Hann äta lite lunch och vila lite sedan var det dags för träff med min läkare.
Alla mina värden var mkt bra. Skönt! Skrev på papprena för mitt deltagande i studien. Blev lottat till Grupp A, vilket innebär den kortare tiden med Herceptin, alltså endast 9 veckor.
Fick massor med medicin utskrivna, som är bra att hämta ut innan man kommer hem:
Olika tabletter som exempel: kortison, mot illamående, mot magkatarr, mot munsvamp, en annan sort mot illamående, magdroppar m.m. Har ett helt hemmaapotek. Köpte även en termometer, eftersom det är viktigt för mig att ha koll så jag inte får feber över 38 då gäller akuten omgående. Kortisontabletterna skulle jag ta som premedicinering samt samma dag som behandling och dagen efter, detta för att förebygga trötthet, dåsighet och ev. viktökning.
Dags för The first Battle :
Checkade in på onkologen kl. 08.00 men fick vänta till 08.30 innan jag fick komma in till salen. Flera sängar stod där samt några bekväma stolar. Eftersom jag skulle stanna där i så många timmar valde jag en säng. Fick en tydlig genomgång om preparaten jag skulle få samt vilka biverkningar de kan ge. Detta var första gången som venporten skulle användas. Det stack ordentligt när de kopplade in nålen men det gick över fort. Först sköljdes den ur med lite koksalt. Därefter togs 3 rör blod, via venporten, väldigt smidigt. Blodtrycket kollades regelbundet varje halvtimme hela dagen.
Nu var det dags för Herceptin, fick dropp i 1.5 timme.
Har läst om vilka biverkningar man kan få men en sak var nytt för mig. Cellgiftet Taxotere kan tydligen ge besvär på naglar och nagelband. Naglarna kan spricka och ibland även lossna. Därför fick jag ett nagelvårdskit för att förebygga lite (fil, olja, lack och handkräm. Mådde perfekt under Herceptinet, löste korsord, fixade naglarna och pratade med andra patienter.
Innan jag fick mitt cellgift Taxotere gav de mig förebyggande preparat mot illamående, det också via venporten och sköljde ur med koksalt. Sedan fick jag på mig kylhandskar och sockar för att stoppa blodflödet ut i händer och fötter för att rädda naglarna. Herregud vad det gjorde ont men inte så länge. Först kyla, sedan domningar och värme. fick byta handskar tre gånger. Tänkte att detta var ju en mycket bra träning inför pimpelsäsongen, jag pimplar alltid utan handskar. Fast jag får väl se om det blir något i år. :-) Titta kan man ju alltid.
Under hela tiden jag fick dropp kollades blodtryck och puls. Det kändes bra under hela tiden, några ilningar i kroppen men det kan bero på att vätskan är så kall. När det var klart var jag tvungen att stanna kvar för övervakning. Passade på att äta och dricka lite. Mina händer var tomatröda och svullna, men det gick över efter ett tag. kl. 15.30 var allt klart och det var dags att fara hemåt.
Hann hämta ut lite mer medicin och hämta vårt bagage. Bussen var en timme försenad, vilket vi förstod eftersom det var sådant dåligt väder. Vi var hemma strax efter kl. 22.00. Det kändes skönt att vi var hemma, att första omgången var avklarad och att jag än så länge mådde så bra.
Ett steg närmare mot att bli frisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar